ORSAK OCH VERKAN

(Fotot visar person som visst kan få ep, men inte har fått det - läggs ut bara för att hon var så kaxig och vacker, när hon kom farande i kvällssolen och satte kurs på fågelfröautomatens utspillda havre... )



Fåglar kan inte få tandvärk. För att ha tandvärk krävs tänder! Daggmaskar kan inte få benbrott. För att bryta benen av sig behövs först ett skelett.

Men alla som har tänder kan få infektioner i dem och varenda varelse som har ett skelett kan få benbrott. Ja, självklart!

OK, det är likadant med epilepsi: det enda som krävs för att få EP är att man har en hjärna och varenda en som bär på en hjärna kan faktiskt få epilepsi.

Det är till och med så illa att om man kör tillräckligt hårt med hjärnor, så kommer de till sist att få epilepsi. Varenda en! Skillnaden är hur mycket och vad som behövs för att dra igång det. Så den smarta frågan är inte varför vissa individer med hjärna får epilepsi.

Den smarta frågan är varför inte varenda en av oss, människa och hund, är ett ständigt pågående EP-anfall.

Att svara på det är inte så himla enkelt. Men till att börja med och som en bra sak att hålla i minnet!

Mer än tjugo kliniska epilepsicentra i USA, Canada och Australien har gått ihop i ett gemensamt forskningsprojekt. De vill tillsammans försöka se om det går att hitta genetisk bakgrund för de mänskliga åkommor som de kallar the epilepsies:

EPILEPSIERNA! I pluralform.

Själva ordet epilepsi är gammalt och betyder ungefär ”anfall” - som i bli anfallen av en demon, besatt av något annat än en själv, förlora egenkontroll över kropp och själ. Alla stora epileptiska anfall ser likadana ut, oavsett vad som har orsakat dem, och de ser dessutom skrämmande ut, så det är lätt att förstå att man tänkte sig att det var en och samma sak.

Men det är det inte. Och framför allt – det är inte en och samma orsak!

Tvärtom!

Orsakerna är många, men verkan en och samma. 

Bodil Carlsson 

OK, OK!

Argt mejl med fråga: vad ska det där betyda?
Förtydligande före hundpromenad:

DET ABSOLUT ENDA JAG MÅSTE HA FÖR ATT KUNNA FÅ EPILEPSI ÄR EN HJÄRNA.

INNEHAV AV HJÄRNA HAR EN HUNDRAPROCENTIG ÄRFTLIGHET.

(ARVBARHETEN FÖR HJÄRNA ÄR 0)

Bodil Carlsson

DEN ENDA HUNDRAPROCENTIGA ÄRFTLIGHETEN

Ljuset flödar ner över snökrokanerna idag.  De tornar upp sig i takslänterna och på högstubbar ute i skogen, de sitter som  höga lutande vita hattar på övergivna stängselrullar, de bildar fantastiska vinddrivna ökensandsmönster av fruset vatten ute på gärdena, och överallt gnistrar de trotsigt och gör vad de kan för att hundpromenaderna ska bli en svettig begivenhet en dag till. Spelar roll! Deras tid är snart över!

Livet har varit lite tufft på sistone och jag behöver muntra upp mig. Så här kommer en serie korta notiser om epilepsi och ärftlighet, eftersom det har diskuterats livligt på en facebooksida. Först ut:

DEN ENDA HELT SÄKRA ÄRFTLIGHETEN MED EPILEPSI ÄR INNEHAV AV HJÄRNA.

Fortsättning följer!

Bodil Carlsson

"Har MH"

Detta korta tillkännagivande förekommer enligt uppgift på en del collieuppfödares sidor.
Låt oss titta lite närmare på det:

MH står för Mentalbeskrivning Unghund och är en beskrivning av hur hunden reagerar på en bana med riggade överraskningar. Många av våra läsare vet precis vad det är, men för nya läsare går vi igenom det hela lugnt och metodiskt. Beskrivningen innebär att en utomstående bedömare ska se hur hunden reagerar på händelser som kan förekomma i vardagen. Det börjar med att träffa folk, följs av lek med främmande person tillsammans med husse/matte, avslappning, koll på jaktlust, reaktion på uppflygande föremål, höga ljud och märkliga varelser (spöken) samt skott.

Idag kan en hund som avbrutit sitt MH när som helst under momenten få ”Känd mental status” i sin dokumentation. Även om hunden i fråga inte ens kommit till de tidigare momenten i banan. Det är en benämning som inte säger något alls om hur hunden är. Och det vet alla collieuppfödare (hoppas jag). De vet också att begreppet MH börjar bli alltmer känt. Kanske har de till och med valpköpare som undrar om föräldrarnas MH-resultat. I så fall är det toppen!

Vad som känns mindre bra är att se formuleringar som ”har MH”. Förmodligen är det ett försök att ge ett seriöst intryck inför mindre kunniga valpköpare. MH har en viss status trots allt, det ska finnas med, det kan ju imponera på någon.
Låt er inte luras, valpköpare! Det är fullkomligt meningslösa ord, precis som ”känd mental status” är i dagsläget. Det betyder att hunden har börjat gå banan men det betyder inte att den tog sig igenom med gott resultat.

Svenska Kennelklubben har den information ni vill ha – Hunddata. Där kan man se MH-resultat för alla hundar som gjort MH. Läs, begrunda och tänk på att rädsla har hög arvbarhet. Och det är just rädslor som är det största gisslet för vår ras. Allt ni undrar om MH, ”spindlar” och annat finns att läsa på rasklubbens hemsida: www.svenskacollieklubben.se
Tiden för ”har MH” är snart förbi. Valpköpare vill ha faktiska resultat, korten på borden och ärliga uppfödare.

 

Johan Nilsson

NYHETER FRÅN ENGLAND

För knappt en vecka sedan tog det engelska parlamentets övervakande kommitté för jordbruksdepartementet, EFRA, sin regering i örat. Ni har inte gjort tillräckligt!

Förkastliga metoder för avel och för uppfödning fortsätter – frivilligheten har helt enkelt inte levererat. Det gäller inte bara valpfabriker, det gäller renrasuppfödare av vanlig sort också! Det har rört på sig i rätt riktning, säger EFRA, men det har rört sig för lite och för långsamt: många hundar lider fortfarande av dålig hälsa på grund av inavel och avel för överdrivna yttre egenskaper. Kennelklubben – ärevördiga engelska KC, alla kennelklubbars moder – får sig en skrapa:

”Den borde sluta registrera valpar från uppfödare som inte följer /KC:s/ egna regler för uppfödning, Assured Breeder Scheme.” Licenskrav för uppfödning – det är vad EFRA vill se. Och Jordbruksdepartementet, sa den tvärpolitiska parlamentskommittén som har i uppdrag att granska hur departementet sköter sitt jobb – Jordbruksdepartementet har inte skött sitt jobb när det gäller farliga hundar heller. Från 2007 och framåt har hundar dödat sju människor, varav fem barn. Den engelska sjukvården lägger ner 3 miljoner pund om året för att behandla skador orsakade av hundbett. Åtta assistanshundar – ledarhundar t ex – anfalls varje månad av andra hundar och tusentals andra tamdjur attackeras varje år. ”Många hundar är okontrollerbara tack vare oansvarigt eller avsiktligt agerande från en minoritet av hundägare.” EFRA är inte nöjda alls med lagen om farliga hundar, DDA, eftersom den förbjuder vissa raser men tillåter andra, som kan vara precis lika aggressiva och farliga.

Tidningarna skrev om rapporten den 15 februari. Vad hade EFRA sagt om de hade väntat i fem dagar till?

Idag publicerade stora dagstidningen Daily Mail det här reportaget. www.dailymail.co.uk/news/article-2281359/Top-Crufts-breeders-dogs-savage-young-girls-walked-home-school-mothers Händelsen inträffade för snart ett år sedan och hundarna avlivades omgående, men domslutet kom idag. Villkorligt fängelsestraff för uppfödaren av de två attackerande hundarna, den ena Top Bullmastiff, vilket noga påpekas av tidningen. Två av barnen måste opereras, men de hade förstås en sagolik tur ändå – en femårings kropp har inte mycket att sätta emot två bullmastiffhanar.

Hittills 138 kommentarer, de flesta ursinniga. Dumma människor med sina dumma egon och sina jättehundar som de inte behöver och inte kan kontrollera!

Det är svårt att tro annat än att en del varianter av hundavel och hundhållning i tättbefolkade områden håller på att dra på sig rätt stora goodwillproblem.Tonen i rubriken och i artikeln är ingen slump. Det hade lika gärna kunnat stå något i stil med "Hundar rymde från ägare - anföll barn". Men pressens rubriksättare har betalt för att fånga upp och förstora tankar och känslor som rör sig hos folk och då blir det så här: CRUFTSUPPFÖDARES UTSTÄLLNINGSHUNDAR ANFÖLL SMÅFLICKOR!

Det är inte särskilt orimligt att fråga sig varför en ordinärt byggd kvinna ska ha lov att hålla mastiffer i en villaträdgård inhägnad av en meterhög mur utan annan anledning än att hon tycker det är himla häftigt att visa upp dem. Det är däremot väldigt klokt av svenska SBK att förbereda informationsmaterial till hundägare, bostadsbolag, media och andra intresserade för att förklara hur det ska gå till, om man väljer hundar av sorter som kräver lite mera!

Bodil Carlsson 

EN NÖRDS BEKÄNNELSER

...Jo, alltså, den kommer! Dagen i paradiset! Vänta bara! Ofrivilligt och sorgligt missade jag de första timmarna på konferensen i Västerås - skelett och leder och vinklar, såna saker! Men jag gjorde vad jag kunde. Mitt emot mig på tåget upp från Skövde satt en ung tjej, klädd i en någorlunda tajt top, fullständigt försjunken i sin bärbara när hon inte starrbligade  i en lärobok i internationell författningsjuridik. Ett lyckligtvis mycket krävande ämne, som gjorde henne omedveten om sin omgivning rätt länge.
Så medan tåget pilade fram i det enahanda snölandskapet monterade jag bort hennes nyckelben, fällde ihop hennes bröstkorg till båtform, kapade överarmsbenen till  löjliga småbitar och försökte bygga ut skuldermuskulaturen till att bära upp 60% av hennes kroppsvikt. Jag byggde om henne till hund.
Inte helt framgångsrikt, måste jag erkänna. Men biologin hade lite mera tid på sig, när den gjorde jobbet på riktigt -  och dessutom blev den inte tvungen att sluta för att ägaren till däggdjurskroppen började titta undrande.


Dagen i paradiset? Jo, det är den då en duktig veterinär kan tryckas in i ett hörn och äntligen svara färdigt på alla frågor! Varför har dom tretton bröstkotor? Vad ska dom MED hela sju ländkotor? Varför i jisse namn har dom inte sinusrytm som vi? Är deras mellanhandsben sammansmälta? Varför har dom överhuvudtaget blinkhinnor, när vi klarar oss utan? Vad använder dom genen MDR1 till när den inte är muterad utan i originalskick?
Varför har jag inte den blekaste aning? Varför har jag inte ens varit nyfiken?
Fråga mig inte, men nu är jag det! Jättenyfiken!
Det finns ett bra, logiskt svar på varenda av av frågorna. Förmodligen är alla svaren som de brukar vara - fullt ut kända enbart av Vår Herre eller motsvarande, även om Marie B gjorde ett tappert jobb som stand-in  i  superkorta versioner av kurserna i anatomi och fysiologi...
...men i den del vi tror att vi förstår brukar biologins svar på frågor vara samtidigt mycket enkla, mycket komplicerade och mycket, mycket vackra.


Bodil Carlsson

INGEN ANKA!

Det här, däremot, är fullständigt sant! Ur andra punkten på styrelsens informationslista från lördagskvällen. Enjoy!

MENTALINDEX KOMMER NU ATT UTVIDGAS TILL MINST SJU ANDRA RASER INOM SBK.

Beslutet fattat på SBK:s organisationskonferens i början av februari i år. Man skall använda samma upplägg som för vår ras - skicka ut en version av den internationellt mycket använda enkäten som kallas för C-BARQ till ägarna av respektive ras, fråga på fråga på fråga om hundens beteende i vardagen, vad som fungerar och vad som eventuellt upplevs som problem.
Sedan sammanställer man svaren, jämför mot MH-spindlarna, släktskapsgrupperar och beräknar arvbarhet för egenskaperna som man har frågat om.
Sedan beräknar man MI. Beräknas bli klart 2015! På SBK-konferensen hördes önskemål om att MI då med tiden också ska komma med i SKK:s Avelsdata, så att uppfödarna ska kunna genomföra "provparningar" och se hur den tilltänkta kullen kan förväntas bli...


Bodil Carlsson

INTE SANT?

Det är själva f-n att behöva börja så här. Men hur mycket intressant det fanns att titta på och lära sig och lyssna till under helgen i Västerås, så var det så att första punkten på medlemsmötet på lördag kväll i styrelsens info till rasklubbens medlemmar var en dementi. Som i:

NEJ, DET ÄR INTE SANT ATT SCK:s STYRELSE

PLANERAR ATT ANVÄNDA MENTALINDEX FÖR REGISTRERINGSFÖRBUD FÖR COLLIEVALPAR!

Varför gör styrelsen på detta viset? Tar upp det som första sak att berätta? Jo, för att på sistone har de blivit kontaktade ett antal gånger av uppfödare som oroligt frågar om det verkligen är vad styrelsen gömmer i påsen inför framtiden.

Den närmsta framtiden, förmodligen. Ni vet hur det är. Det är svårt att skrämma upp folk med rykten om sånt man påstår ska hända om tjugo år!

Ordförande rapporterade alltså de oroliga kontakterna som första punkt och såg för ovanlighetens skull lite modfälld ut. Vad gör man åt destruktiv ryktesspridning på nätet?

Någon påminde om att det är ett jätteproblem lite varstans i samhället, att SKK ser det som ett växande bekymmer med alla dessa elakt snattrande nätankor som flyger fram och tillbaka i cyberrymden utan landningspunkt i verkligheten. Någon annan sa – visst! Men detta är ett medvetet försök att komma åt rasklubben! Någon frågade stillsamt om man verkligen ska behöva tro att det finns folk som med vett och vilja sprider påståenden som de vet inte stämmer?

Ja, man skulle ju gärna vilja slippa tro det. Inte sant? Och bortsett från första punkten i styrelsens information till rasklubbens medlemmar hade vi kul!

Så för att slippa just den här ankans kvackande i fortsättningen, tar vi det en gång till:

NEJ, DET ÄR INTE SANT ATT SCK:s STYRELSE TÄNKER ANVÄNDA MENTALINDEX FÖR ATT FÅ IGENOM ETT REGISTRERINGSFÖRBUD FÖR VISSA COLLIEVALPAR.

DET TÄNKER INGEN ANNAN HELLER GÖRA.

OCH OM NÅGON SKULLE KOMMA PÅ DEN TANKEN OCH VILL FÖRSÖKA FÅ MED SIG SKK – GOOD LUCK! DET LÄR DE BEHÖVA. DET BÄSTA SKK VET ÄR ATT TAPPA REGISTRERINGSAVGIFTER PÅ STATISTISKA GENETISKA SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR.

INTE SANT? 

Bodil Carlsson 

OM MAN KOMMER LITE EFTER....

….. på den långa och slingrande vägen från de gamla vanliga jaktmarkerna till Västerås, så är det smällar man får ta. Bara man kommer!

Förhoppningsvis framme lagom till lunchen i morron. I väntan på den en tanke hämtad från gårdagens GP apropå stormen om vad som finns i färsen:

”DEN VIKTIGASTE INGREDIENSEN I FRAMGÅNGSRECEPTET ÄR MEDARBETARNA!”

Findus lyfte ilsnabbt bort den meningen från sin hemsida i förrgår. Men den är ju inte mindre sann för det. Organisationer – vad de än sysslar med – beror av deltagarna som skapar den.

Ser fram emot att träffas och få lära lite nytt på konferensen!

Trevlig helg!

Bodil Carlsson

HUNDMAT

Mindre och mindre i plånboken för många runt om i Europa, så efterfrågan på färdigmat till lägstapris ökar. Leveranskedjorna blir längre och längre och sprids på fler och fler länder. Kontroller? England har halverat sin statliga köttinspektion efter att galnakokrisen ebbade ut, brittiska kycklingprodukter kommer ofta från Thailand och varifrån kommer det som antas vara oxkött i färdiglunchen?

Vi har nog tur om det inte är mera chockerande saker än häst i lasagnan.

Storskalig mattillverkning för stadsbefolkning har pågått sedan 1800-talet och förfalskningar, utbyte av råvaror och spridande av det ena och det andra via maten har pågått lika länge. 1800-talsskandalerna var av en sort som får en att skaka på huvudet: kan någon avsiktligt utsätta andra för att äta detta? Kaffesäckar med Fine Old Java innehållande tre femtedelar torkade ärtor, en femtedel cikoria och en femtedel riktigt kaffe går väl an jämfört med utspädd mjölk som fått lite substans tillbaka genom att man tillsatt kalk och malda fårhjärnor, och så vidare och så vidare – det ena värre än det andra.

Det där pågick en bra bit in på 19000-talet. Gissa varför alla myndigheterna som kontrollerar och inspekterar hur mat produceras och transporteras och hanteras kom till?

2003 kostade råvarorna till en genomsnittslunch i en engelsk grundskola mindre än hälften av vad maten till en vakthund i engelska armén fick göra.

Det finns delar av Detroit City där de kvarvarande hundarna är halvvilda gathundar. Ändå säljs det oväntat mycket hundfoder i butikerna.

Bodil Carlsson

SAMLA GAMLA TUGG

Det är inte bara vinterdagarnas förlopp på landet som är sig evinnerligt likt. Så är det med en del annat också: känns som samma sak om igen. Och om igen och så en gång till. Som om något hakar upp sig. Man blir otålig.

Det kan bero på att när man blir gammal, så börjar man inse att åren är begränsade. Den tid man kan hoppas på är inte oändlig, tvärtom! Så det är dags att börja göra prioriteringar.

Allt oftare händer att jag ser för mig En Liten Människa komma– om sisådär tretton-fjorton år, när han alls inte är En Liten Människa utan en lång räkel – och fråga: ”Och vad gjorde du då, mormor? När många omkring dig blev fattigare och några få blev väldigt mycket rikare? Vad gjorde du, medan skolan monterades ner och vården började styckas upp och säljas ut? Vad höll du på med, när doktorerna i Syrien slet i källarrummen på sina utbombade sjukhus för att klara livhanken på ännu en unge med en krypskyttekula i magen? Vad sysslade du med, när killar i min ålder nere i Europa började patrullera gatorna i tunga kängor som man kan sparka sönder huvud med?”

Och då, förstår ni, ska jag svara: ”Långa Räkel, jag gjorde viktiga saker!”

JAG KÄMPADE PÅ NÄTET MOT ANDRA MEDELÅLDERS TANTER

OM UTSEENDET PÅ HUNDÖRON!

Han kommer säkert att bli oerhört imponerad.

Know what? Fler och fler människor börjar tycka att den traditionella politiken liknar den stillastående  bilen på fotot från dagens promenad. Den fyllde upp hela blickfånget, flashade och lät, men den tog sig ingenvart.

Jättefasad med mycket blink, men ingen last, ingen färdriktning och ingen urskiljbar förare. Så ser det ut för många och därför växer en del rörelser långt ute på kanterna. För hundvärlden gäller samma sak som för resten. Hundarna och vi som har dem är en del av det samhälle vi lever i nu och det som vi kommer att leva i när Långa Räkel är vuxen. Om det är något man kan vara säker på, så är det att matpriserna kommer att vara mycket högre än idag. Transporterna kommer att vara mycket dyrare.

Och stora hundar utan användbarhet kommer att vara mycket, mycket färre. 

Bodil Carlsson 

ARGUMENTATIONSANALYS, GRUNDKURS:

Kommer ni ihåg inläggen från december 2012 om CBI, de nordirländska kommersiella hunduppfödarnas organisation?

Det är folk som vill sälja hundar och inte hycklar med saken. De vill inte ha hälsotester, inte ID-märkning och inga begränsningar för hur ofta och hur länge en tik ska klämma ur sig valpar. CBI vill sälja hund för att hundfabriker skapar lycka. Lycka för alla de tiotusentals familjerna på den engelska och europeiska marknaden, som får en hund och ännu mer lycka för de irländska hundfabrikörerna, som får betalt.

Det är befriande med avsaknanden av rundsnack.

Men vad nu? Besvikelse! Här kommer nu en av höjdarna inom CBI och ogillar kuperingsförbudet i England. CBI vill förstås inte ha kuperingsförbud heller – de är mycket för frihet, särskilt sin egen. Men vad är argumentet? Gissa?

Det är en hälsofråga! Särskilt för barnfamiljer, där ivrigt piskande hundsvansar kan orsaka otäcka skador. Påstår CBI.

Visst. Var och en som har sett en akutmottagning från insidan måste ju minnas strömmen av småbarn som kommer in sönderslagna av ivriga labbsvansar.

Eller?

Så här argumenteras det ofta och inte bara i hundvärlden. FÖRST kommer det som man vill sälja och SEDAN skapas argumenten för att det som går att sälja är det som är bra.

Det speciella med hundvärlden är att rundsnacket är så alldeles verklighetsbefriat. Man kan baske mig dra till med vadsomhelst utan att någon en enda gång frågar:

I VEMS INTRESSE SÄGER VILKEN PERSON DET HÄR?

Bodil Carlsson

ÅSKA PÅ IRLAND

Det var ett sådant gruvligt åskväder över irländska Wexford i fredags att en fyrårig cockertik tappade koncepterna och stack hemifrån! Hon jagar fasan och annat i skogen intill gården och inget skjutande har skrämt henne - inget annat heller som någon har märkt - men något måste ha varit speciellt med det här åskvädret, för tiken försvann. Hon var borta i hela två dygn och mycket, mycket hungrig och trött när hon plötsligt i söndags satt utanför dörrn... 

 

Hur jag vet det? Jo, jag pratade med killen som äger henne! Han äger den här hunden också och den säljer han. 

old  time sheepdog

- Är det en border collie eller någon sorts blandning? frågade jag. Mjae, det ville han inte påstå, eller rättare sagt - nä! Oreggad, men inte border collie. Han kände båda föräldrarna och de var då bra med får - kor, det kunde han inte lova. Gun shy? Hade han inte märkt, lite förvånad över frågan, men åskrädda, det kunde de nog vara... Agility och lydnad och spår, det trodde han nog att hunden skulle klara, men om det samtidigt skulle gå att göra en bra vallhund av honom, det visste han inte. Det fick kanske bli det ena eller så det andra, om man nu skulle satsa. 

Och så var det då än en gång frågan om var detta var för sorts hund.

-It´s just a collie, you know, an old time sheepdog, we  call them that around here...

Den här killen ligger ute på Irlands version av Blocket. Han går för 70 euro. Det är  gott om hundannonser nu. Där står saker som: "My son had to emigrate and there is no one left to train the dog". 

Jag tittar på de sorgliga annonserna och på fotona av hundar som inte är border collies och inte blandraser heller. Jag undrar vad som händer deras ägare och var de och hundarna ifrån deras gårdar kommer att hamna. Jag funderar över vad hundarna är för något. 

Trefoil?

Dogs / Wexford

for sale

SKANDALEN

Klart det är skandal! Enda hemmavarande djurägaren sussar på örat fram till halv nio och inte nog med det... innan allt är gjort (i lustempo) och det är klart för hundavmarsch har klockan hunnit bli halv tolv!

Hästarna och fåren står hursomhelst sedan länge över högarna med hö och vattnet i ämbaren andas ånga upp i solen. Fåglarna flurrar vilt kring fröautomaten. Hundarna har frukosterat gånger flera på kall stallkattsmat från igårkväll och därefter på varm dito från i morse och den enda anmälan till djurskyddet som kvarstår är då den gamla vanliga: Onda Ögats klagomål över att fåglarna ser honom komma. Orange katt lyser bra mot snö och bruna fjolårslöv. Katten anser förstås att det är mitt fel, för det är jag som åker på hans missnöjesyttringar, men jag vet inte vad jag skall göra åt saken, utom att undergivet sopa upp nästa omkullvälta krukväxt.

Sen går vi äntligen ut! Igår var alla träd, nära och långt borta, rimfrostade ut i fingerspetsarna. Vi stod och såg ut uppe på åsen, på den gamla vägen som är komocketapetserad utkant av en öde beteshage nu men som troligen var stora vägen längs Vättern på medeltiden: ett enda vitt jättebroderi mot holbeinblått vatten.

På vägen tillbaka började det blåsa upp och vi gick hem i ett stilla regn av kristallnålar.

Hundarna fann allt detta betraktande komplett ointressant och fick inte upp ångan förrän vi vek av för att titta över spåren i den frusna sumpskogen bakom Jägartorp... men då gick det fort!

Dogs make a life good. De påminner trötta och dystra gamla tanter om att meingen med  alltihop är en vårvinterpromenad i dubbskor där man behöver en dusch efteråt!

Bodil Carlsson