En liten stund i solstrimman, smågroggy på Rimadyl och tufsig i turkosblå bodystrumpa... men nog var det härligt att få ligga där en stund och känna att hon var hemma igen!
Eviga mamman och Colliebusebrorsan insåg snabbt att översvallande välkomstglädje inte gick hem. Här fick man hålla sig undan och stilla. Syrran sover. Hon travar några steg, dricker slurkar ur vattenhinken, gör ett pliktskyldigt försök att skälla när hon hör hästarna...
... och så snart hittar man henne igen på någon av de mjuka dynorna som ligger på golvet och där sjunker huvudet ner och hon somnar så gott. Mamma och brorsan ligger på lite håll och håller koll.
Nästan lika trötta är vi tvåbenta. Märkligt att man kan bli så slut av lite lättnad!
Rimadyl ja, känner igen det. Och de märkliga kläder man fick klippa till... Men så skönt att hon är hemma igen och laddar batterierna :-)
SvaraRadera