En nätkrönika för alla vänner av collierasen. Ansvarig utgivare: Bodil Carlsson, medlem av Publicistklubben och Reportrar Utan Gränser
onsdag 10 oktober 2012
DEN TREDJE FATTAS
Ikväll är de bara två. Lilltiken ligger på djursjukhuset i Skara med dropp och smärtlindring. Pyometra, den enda vanliga colliesjukan, klippte till - och hur lömsk den kan vara!
Vanliga infektioner är liksom hederliga fiender: de ställer sig upp och hoppar och skriker högt "Här är jag! Titta bara!" Tänk er en infektion i ett ytteröra, svullet och stort och ömt, eller i ett öga - illrött och kletigt. Svårt att missa!
Inte infektioner i stängda rum. De ligger och pyr och gör inte mycket väsen av sig förrän de är klara att ta över.
Gammeltiken åkte på pyometra i femårsåldern. Varet läckte och tiken var sjuk, men när operationen var över berättade veterinären att livmoderhornen var ungefär som mina lillfingrar - svullna och fyllda med var, men inte mer än så. Efter mammas operation blev Lilltiken osäker på detta med löpen. Ingen tik med högre rang inledde längre. När var det rätt att dra igång? Ett par riktiga löp har hon haft sedan dess, men sista året vart det inte mer än ansatser. Ett par veckor med intresserade hanhundar och täta kissningar - aldrig något höglöp. Sedan klingade det liksom av och livet gick tillbaka till det vanliga.
Sist hände detta för kanske tre veckor sedan och hon har varit sig alldeles lik, pigg och matglad och alert. I förrgår kväll var hon plötsligt mera törstig och störtade på dörrn en gång under natten. Igår var det samma sak.Hon drack bara så otroligt - länsade vattenhinken på gårdsplan. Igårkväll vart hon plötsligt trött, höll sig stilla och hade lite feber. Inga flytningar, ingen lukt. Inget ont. Mycket diskret alltsammans. Men smekte man buken kändes den strama ljumsktrakten inte stram och tight längre: plötsligt fanns det mera i handen än det borde finnas.
Så i morse åkte vi in och det vart blodprover och eftersom ultraljudsspecialisten bara jobbar deltid blev det röntgen. På eftermiddagen opererades det och när telefonen ringde klockan fem, sa veterinären att det var i grevens tid - stor svullnad i livmodern och risk för bristning. Men operationen hade gått bra och vi kan räkna med att hämta Lilltiken i morron.
Och - sa de i förbigående - man räknar med en kostnad på åtminstone artontusen. Något är lite konstigt här, eftersom det är en standardoperation hos en tik med normal kroppsbyggnad och bra grundhälsa... och dessutom en standardoperation utförd på kontorstid. Arton tusen???
Hon kommer hem igen, vår lilla med skrattet i blicken och den spänstiga hårremmen som är en njutning att köra fingrarna genom. I morron kommer hon hem, om allt nu bara går bra i natt. Om inget händer under de sju timmar då djursjukhuset är obemannat. Tack att jag har de där pengarna! Tack att jag har haft råd med försäkringspremierna!
Tack att det finns kvalificerad veterinär vård. Men... är detta en rimlig kostnad? Och hur tacksam är den som inte har pengarna?
Bodil Carlsson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi håller alla tummar för att hon kommer hem till sin flock, frisk och kry!
SvaraRadera18.000:- låter förfärligt dyrt. Vi betalade ca 4.500:- för tikens operation i våras. Var det några komplikationer under operationen?
Nej, inte under operationen. Men däremot kan det ha förekommit en del komplikationer tidigare, i våras vill jag minnas, när djursjukhuset var på väg att gå i konkurs och ett privat företag tog över... Sextontusen gick det loss på, direktreglerat när vi kom för att hämta henne, så dryga fyra tusen var vad djurägarens plånbok blev tunnare. Det är inte vi som tar smällen - men vad försäkringsbolagen har att säga om de här summorna kan jag föreställa mig. Och det är klart att i slutändan är det djurägarna som står för kalaset via premier... men just nu är vi bara så lättade och glada att hon är hemma igen.
SvaraRaderaAha, du menar den reella kostanden, inte den du betalar. Då förstår jag priset...
SvaraRaderaSå skönt att hon är hemma igen :-) Jobbigt när någon fattas.
Mmm, jag gillar INTE den utveckling som sker på prisfronten och man kan ibland ifrågasätta kostnaderna! Skulle vara intressant om det gick att kolla. Jag har tack och lov mycket god kontakt med våra lokala veterinärer och tycker mig inte ha sett några "överpriser" hos dem. Dock de få gånger jag behövt åka till de större djursjukhusen tycker jag det är mycket dyrt och de vill ofta också behålla hunden i fall där det känns helt onödigt i mina ögon och då blir det dyrt.
SvaraRaderaPriserna är galna, en vän till mig som inte har sin hund försäkrad fick operationserbjudande att betala 10 000 kronor, de gav henne rabatt för att hon inte hade försäkring.....hm......
SvaraRaderaKanske dags för försäkringsbolagen att göra upphandling på rutinoperationer?
Wilma
Ingen omöjlig idé. Beskedet från mitt försäkringsbolag kom häromdagen. kostade inte 18 000, kostade 20 000. Som sagt: för en rutinoperation under kontorstid på en sjuårig normalanatomiförsedd tik i prima grundkondition... ???
SvaraRadera