Efter ett par veckor med mycket jobb och knappt någon tid för hundvärlden börjar jag så sakteliga ta mig igenom historier om bl a kvastar och gammalt groll inom collievärlden.
Där rotas tydligen friskt i byrålådor och minnen för att hitta något, egentligen vilka smulor som helst verkar duga (även tjugo år gamla!), som kan förstoras och förvanskas och slutligen användas för att förtala Svenska Collieklubbens styrelse. För det är tydligen dessa ideellt arbetande människor som är de stora hatobjekten - idag, precis som det uppenbarligen var för tjugo år sedan. Att det idag sitter helt andra människor i styrelsen än då, tycks inte vara något som hindrar från att dra valsen ännu en gång.
Jag sätter mig i min stol och funderar på att kanske blankt strunta i dessa skrönor som nedtecknats av en journalist som tror sig vara en sanningssägare. Funderar också på begrepp som yrkesstolthet, respekt och samvete. (Kanske är jag gammaldags som tycker att dessa ord fortfarande har en klang som låter bra?)
Det finns journalister och det finns journalister. Vi vet alla vad som skiljer dem åt, nämligen orden de skriver - och sanningshalten i dessa ord.
"Strunt samma vad sanningen är", tänker nog journalisten - "anything goes" bara läsarsiffrorna ökar och anhängarna applåderar.
Men det finns en gnagande oro inför lögnerna som sprids. Oemotsagda får de ändå inte stå.
Har vi styrelser som målmedvetet arbetat för att uppfödare ska förstå och avla för att få fram orädda och friska collies, då ska inte dessa misskrediteras av en journalist som försöker göra sanningen till sitt varumärke.
För då måste kvasten fram!
Johan Nilsson
Johan! Applåder och visslingar.
SvaraRaderaVisslar även jag, så mycket jag orkar :0)
SvaraRaderaJa, Johan, det är verkligen en "vals" som dras gång efter annan på tramstantens blogg. En vemodsvals, skulle man kunna säga, för ack vad mycket all goddag-yxskaft-text (eller kvastskaft, möjligen) skadar strämningen inom collie-världen. Det bästa vore naturligtvis om alla opponenter kunde följa mitt exempel och helt sonika upphöra med att ta del av snurrigheterna. Inga läsare - ingen publicitet. Nötterna blir man ändå aldrig av med. Om 50 år kommer Collievärlden säkerligen vara minst lika nedlusad med virrtanter utan någon som helst kynologisk kunskap som den är idag. Tråkigt, men sant.
SvaraRaderaDet är precis så jag gör Thomas - läser ett fåtal bloggar - man behöver inte läsa det som går emot den egna själen.
SvaraRaderaEkon kommer då och då från någon som läser fler bloggar än vad jag gör - och varje gång det ekar, blir jag än mer övertygad om att jag skall fortsätta att vara väldigt selektiv!
Ju färre läsare - desto mindre spridning av desinformation.
Precis, Britta. Det räcker egentligen gott och väl att man håller koll på inläggen i de vettiga bloggarna, exempelvis Collievänner. Eftersom författarna, till bland annat nyss nämnda, håller god koll på desinformationen (tramset, med andra ord) så räcker det gott med att endast ta del av det läsvärda.
SvaraRaderaBritta och Thomas, jag gör precis som ni. Får veta alldeles tillräckligt i alla fall. Den tid jag har till läsning av hundlitteratur, ägnar jag mig åt sådant som ger mig ökade kunskaper.
SvaraRaderaHa en trevlig helg!