SBK + FM = ???
Att SBK haft nånting ihop med försvaret sedan hedenhös dagar, det visste jag, och att man kunde utbilda sin hund till FM-hund att bliva inkallad till tjänstgöring om kriget kommer, det visste jag också – men där tog det stopp, för mycket mer än så visste jag inte. Så vad lärde jag mig?
Att det finns en hel radda frivilliga försvarsorganisationer, som Försvarsmakten bidrar till att finansiera för att de ska kunna rycka in den onda dagen, som vi alla hoppas slippa. För att man ska få några pengar måste organisationen kunna visa upp en plan för vad den kan erbjuda, förstås, och så avtalar Försvarsmakten med organisationen att den ska syssla med detta. Och så måste organisationen naturligtvis ställa upp på att bli granskad – av Försvaret och i sista hand av Riksrevisionen – när det gäller hur man sköter de där anslagen, precis när Försvaret önskar. Då ska en auktoriserad revisor lämna in redovisningen med ett auktoriserat revisorsutlåtande över siffrorna. Så har det rullat på i många herrans år och varje år funderar väl Försvarsmakten på vad den får för sina pengar och organisationen på hur den ska kunna få loss lite mera cash och så förhandlar de om saken.
Vilka är frivilligorganisationerna? Gamla kärva namn från fornstora dagar dyker upp i listan med en hedervärd doft av militärt helylle. Man hittar t ex Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund med 7 350 medlemmar och Sveriges Lottakårer med 9 502 medlemmar, frivilliga fallskärmshoppare, radioamatörer och blå stjärnor.
De tre stora är Svenska Röda Korset med över 250 000 medlemmar, Svenska Sportskytteförbundet med 79 615 och på tredje plats kära gamla SBK: 68 735 nu. Tanken är väl att försvarsmaktshundarna ska nosa upp insmygande fiender, så att sportskyttarna kan ställa upp och göra sitt och Röda Korset ta hand om resterna. Ungefär. Nå, men är Försvarsmakten nöjd med sina hjälptrupper?
Så här lät det i februari 2009. Försvarsmaktens redovisning för 2008 kom ut då och ligger tillgänglig för vemsomhelst på nätet. Bilaga fem, s 49:
”Samtliga 17 frivilliga försvarsorganisationer som under 2008 fått uppdrag av Försvarsmakten bedöms även fortsättningsvis omfattas av uppdrag.”
Och så här lät det vid direkt telefonkontakt med ansvarig på Försvarsmakten, avdelningsdirektör Kerstin Wetterström – Toftling, den 8 december 2009:
"Sett tillbaka över åren, är Försvarsmakten nöjd med hur SBK har skött sitt uppdrag?"
"Ja! SBK kommer att få fortsatt uppdrag."
De är inte mycket för långa utläggningar inom det militära.
Bodil Carlsson
Oj, oj, oj! Nu blir jag nostalgisk. Jag var Blå Stjärna i min ungdom, innan jag blev hundägare. Fick skriva på papper att jag ingick i Sveriges försvar, fick uniform. Gick en massa kurser, jiu, jitsu, pistolskytte, köra traktor, lantmannaskola (2 veckors kurs), vi skulle rycka in i händelse att bönderna blev inkallade. Tjänstgjorde på hundutställningar som allt i allo, men även inne i ringarna. Även på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg.
SvaraRaderaLärde mig massor och det kom även att styra mitt val av ras och säkerligen också min uppfattning om mycket annat. Många av de vuxna människor som jag kom i kontakt med under denna tid var starka personligheter, som naturligtvis påverkade oss ungdomar.
Under tiden på Lantmannaskolan var vi på 3 olika gårdar för att lära oss olika mjölkningssystem. På en gård hade de en långhårscollie som vallhund. En liten smäcker tik som bara var muskler och vig som en vidja. Den intensitet som lyste om denna tik och hur hon älskade sitt jobb glömmer jag aldrig. För henne fanns bara djuren och HUSSE! Vi unga tjejer försökte få kontakt med henne, men hon ignorerade oss fullständigt vad vi än försökte locka henne med. Hon höll hela tiden ögonen på husse för att blixtsnabbt springa till honom vid minsta tecken.
Att collien är en arbetshund och inte ett prydnadsföremål lärde jag mig tidigt.
Så trevligt att det som Du och jag diskuterade via mailen visade sig stämma bra, Boddan. Med andra ord: läget är inte riktigt så illa som de vingklippta, gamla gamarna försöker få det till. :)
SvaraRaderaMja, Thomas, det är på två sätt. Kolla hur medlemsantalet såg ut i flera år efter nittiotalskraschen! En del av jobben som försvann kom aldrig tillbaka. Även om delar av ekonomin hämtade sig efter ett par år, fortsatte andra att släpa efter - och frågan är om inte samma sak kommer att hända nu, fastän vi inte vet skalan. Och där tror jag att SBK (som många andra föreningar) kan få bekymmer framöver. Men är det kollaps-&konkursfärdigt nu?
SvaraRaderaNÄ!
Bodil
Nej, precis, och det var det jag syftade på också. :) För övrigt är väl även SBK ett barn av sin tid och måste säkerligen, precis som du skriver, anpassa sig efter det rådande lägets förutsättningar. Men det är ju samtidigt organisationen knappast ensam om. För övrigt - inget ont som inte för något gott med sig! Förändringar kan som bekant även komma att visa sig väldigt positiva i det långa loppet. Men att SBK inte, på det stora hela, skulle fortsätta att fungera som det i dagsläget gör även i framtiden, det har jag ytterst svårt att tro. Särskilt efter att ha tagit del av dina upplyftande siffror.
SvaraRadera