..är en konst! I hela mitt liv har jag känt mig som ett obegåvat barn inför bankpersoner och valtalande finansministrar – jag spärrar upp ögonen och nickar, för att känna att jag hänger med.
Så när folk på sistone har sagt dystra saker som att ”ja, som alla vet är SBK konkursmässigt”, så har jag bara grymtat allvarsamt och mimat medhåll. Vad göra när man inte vet något?
Hursomhelst – det finns de som inte har verkat så lessna över den förestående konkursen. Skadeglada gnägg från vissa håll. Halvkvädna visor om en ledarklick, som helst vill att medlemmarna ska veta så lite som möjligt? Helkvädna visor om hur SBK sköter sin ekonomi – så illa att det ställs frågor om hanteringen i riksdagen! Återbetalningskrav väntar! Rimsby och Thorman kan vänta kallelse till förhör hos Försvaret! Medan medlemsantalet bara faller! Och bruksverksamheten minskar!
Dagsens sanning, kolla själv!
Jag bestämde mig faktiskt för att kolla lite själv. Var det verkligen dagsens sanning? SBK – precis som SKK – är en medlemsorganisation. Om vi medlemmar har frågor, så är det medlemsorganisationens skyldighet att svara. Man brukar inte behöva speciell passersedel till maktens boningar för det.Och i medlemsorganisationer brukar maktens boningar dessutom inte ligga så himla mycket högre upp än våra egna tjäll.
Men man kan ju lägga lite tid på snoka fram bakgrundsinfo först, så att man vet vad man behöver fråga om.
Så jag läste rapporteringen från SBK:s kongress maj 2009 – jodå, den ligger ute på nätet komplett med budget och ekonomiproblem och allt. Vem som helst kan hitta den via SBK:s hemsida. Man behöver inte ens vara medlem. Så var det med den passersedeln. Offentlighetsprincipen kallas det för och det är sannerligen ingen dålig sak för den som vill orientera sig lite grann. Man kan hitta en del, som man inte hade väntat sig. Och man lär sig garanterat lite nytt.
När det gäller SBK:s fallande medlemsantal och nedåtgående verksamhet: Ladies and gentlemen! Sidan 4 i kongressrapporten – dagsens sanning, kolla själv.
(Klicka för att förstora)
SBK:s ordförande, Staffan Thorman, la fram det för kongressen, men han kunde ha tillagt en sak.
Mellan 1945 och 2009 ökade Sveriges befolkning från 6,6 till drygt 9 miljoner – vi blev 1,3 ggr flera. SBK:s medlemsantal närapå fyrtiodubblas på samma tid. Sista året har man tappat runt 5 000, men ligger fortfarande högre än för fem år sedan. Eller tio. Eller någon gång i SBK:s historia före toppen 2006.
Och hacken i uppåtkurvan för fullbetalande? Vi ser ett litet ett cirka 1978 -79. Nån kvar, som minns kristiderna då?
Runt 1996 har SBK sitt dittills högsta medlemsantal, bortåt 65 000. Sedan ramlar det tydligt neråt några år , 1994 – 99. Nån som minns den tidiga nittitalskraschen? Jobb som försvann och hus som blev osäljbara?
Sen går SBK:s medlemsantal brant uppåt igen och når all-time high 2006. 71 322 styckna! Och så kommer då det kolsvarta sista kvartalet 2008. Staffan Thorman till kongressen: ”Fram till efter sommaren gick allt enligt planerna men alltmer som hösten framskred så började den negativa ekonomiska samhällsutvecklingen få överspill på oss och ett ras i intäkter kom sista kvartalet.”
Kort sagt ser det ut som så, att när folk måste välja mellan att prioritera bostadslån och mat och att prioritera SBK, då väljer de lånet och maten. De avbokar valpköpet och ställer in valpkursen. SBK får minskade intäkter.
I valet mellan att klara minskade intäkter genom att tuta och köra eller genom att dra ner på kostnader – då väljer SBK att dra ner på kostnaderna.
Klart att det blir gnissel i maskineriet då. Det blev det på väldigt många andra arbetsplatser och i många vanliga hem också.
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar