Kioskvältaren

Jag har gillat mitt SBK sen den dag jag gick till min första valpkurs. Men om sanningen ska fram, så brukar jag läsa Brukshunden mera för affektionsvärdet än för den journalistiska kreativiteten.
Häromkvällen väntade tidningen i veckans posthög igen. Utsträckt i kökssoffan med temuggen balanserande i näven grep jag mig verket an denna dystra novemberkväll, medan det smattrade mot rutan och doften av våt hund tilltog i takt med att köksspisen höjde inomhustemperaturen.
Men... va? En överraskning till sist! Efter alla dessa år?

Stort uppslagen intervju med Ulf Uddman på högsta läsvärdesplats. Jag läste flera gånger. Vad är det SKK:s vd säger? Att politiker och media här i landet och ännu mera ute i Europa bekymrar sig för aggressiva hundar och att hundorganisationerna måste ta hänsyn till den saken. Ja, det är väl förväntat och okontroversiellt. Komplikationerna börjar fläta in sig i intervjuavsnittet om den kommande storsatsningen på mentalitet, som samtidigt verkar dissa det MH vi har. En grupp kamphundar/pitbulls påstås ha genomgått MH ”med utmärkta resultat”. Samtidigt som pitbulls kommer till Hundstallet och är så svårhanterliga att de ”blir avlivade”. Så kan man verkligen hitta hundaggressivitet via MH?
En kort stund trodde jag att jag betraktade det rörelsemönster som uppstår, när en mycket smidig person dansar stepp med ena foten och vals med den andra i ett försök att hålla mycket olika danspartners på gott humör.

”Mentalitet är ärftligt, det tror jag de flesta är överens om.”

men

”Arvbarhetssiffrorna är alldeles för låga för att MH ska vara ett riktigt bra avelsinstrument.”

och

”Det fanns dubier från SKK-sidan från början.”

Om detta verkar uttrycka nytillkomna SKK-tvivel, vilket man kan få ett intryck av, så rör det då på sig rätt snabbt. För så här lät det på SKK:s egen avelskonferens 28 februari – 1 mars i år. Per Arvelius, genetiker med inriktning på mentalitet, refereras av Therese Olofsson i Avelskommittén:
”Nedärvs då beteende hos hund? Ja, man har kunnat visa att arvbarheten för de flesta av de 33 MH-egenskaperna är mellan 5% och 20%. /.../ Arvbarheten hos de fem personlighetsegenskaperna är störst, d v s socialitet, nyfikenhet/orädsla, lekfullhet, jaktintresse och aggressivitet.” (min kurs.)

Så i mars var det rätt stor arvbarhet hos de grundegenskaper som mest intresserar en hundägare.
Och i november duger inte den arvbarheten, utan nu ska det äntligen börja testas ordentligt - ”under betydligt mer kontrollerade former”?
Jag river mig i skallen på min kökssoffa för här någonstans börjar det dofta schabbel. Om schabblet ligger i vad intervjuoffret vill ha sagt eller i intervjuarens sätt att återge är till att börja med oklart, men det luktar schabbel. Någonting är inte korrekt återgivet.

Så jag frågade Ulf Uddman – var han korrekt citerad? Jo, det tyckte han, avseende arvbarheten. Och dessutom tyckte han att beskrivarfaktorn var stor. När ett kommande mini-MH öppet för alla raser skall utformas och försöksutföras, ska man därför se till att få samma beskrivare och samma bana för de 300 hundar som ska beskrivas. D v s man hårdstandardiserar betingelserna. Som man alltid gör, när en metod eller ett test ska provas ut. Så var det med ”de betydligt mer kontrollerade formerna.”

Så då frågade jag Per Arvelius. Han är grundligt less på att få sina arvbarhetssiffror tolkade på de mest märkliga sätt. Jo, han håller med om att arvbarheten hos flera MH-beskrivna egenskaper är låg - NÄR DET GÄLLER EN INDIVIDUELL HUND RYCKT UR SITT SLÄKTSAMMANHANG.
De enda egenskaper som visar såpass hög arvbarhet att det möjligen kan försvaras att man bara tittar på den enskilda, lösryckta hunden är... just det, de fem grundläggande personlighetsegenskaperna. Men även där behöver man väga in kullsyskonens och föräldrarnas grundegenskaper, om man vill ha säkrare mark under fötterna än en kvalificerad gissning. Då är inte arvbarheten låg. Då är den hög.
- Ähh...men det är ju precis vad alla vettiga uppfödare redan gör? Kollar föräldrar och syskon?
Just det, sa Per Arvelius.

Alla myrorna lämnade huvudet. Konstigare var det alltså inte! Det krävdes bara lite direktkommunikation med SKK:s vd och en mentalitetsinriktad genetiker för att få kläm på artikeln! Tänk om det i stället i SBK:s tidning hade stått att läsa något i stil med det här:
”MH är ett utmärkt avelsinstrument, om man tar med i beräkningen att närbesläktade hundars värden också måste vägas in om man vill ha tillförlitliga avelsvärden. Man kan göra detta genom ett avelsindex, som innehåller just en sådan släktbedömning – vilket är vad Per Arvelius och hans kollegor strävar efter - eller man kan göra det genom att höfta till en överblick över föräldrars och kullsyskons MH, vilket alla vettiga uppfödare redan gör. Men man kan inte hållbart förneka, att viktiga mentala egenskaper har en arvbarhet. Den gubben går inte.
Arvelius håller, tillsammans med Curt Blixt, Kenth Svartberg och Sophia Trenkle-Nyberg på att arbeta fram ett Bas-MH, öppet för alla raser, där man vill beskriva de mentala egenskaper som är viktiga för alla hundar. Det blir inte ”lättare” eller ”snällare” än det MH vi har. Men det blir mindre tidskrävande per hund, för att köbildning och väntetider ska hållas nere, och minst lika standardiserat i utformningen för att minska felmarginaler ännu mera och ÄNDÅ kunna fånga väsentliga personlighetsdrag hos hundar minst lika bra. Som ni ser inget enkelt jobb. Därför testar man testet med 300 hundar under hårdstandardiserad former.
I februari 2010 får vi höra mer om detta spännande projekt!”

Då hade Brukshunden skött sitt jobb och för ovanlighetens skull informerat SBK:s medlemmar om något nytt, viktigt och intressant.
Nu satte jag kvällsteet i vrångstrupen och kastade mig på mailen. Tänk om alla de andra ägarna till drygt 50 000 MH-beskrivna hundar hade rest sig ur sina kökssoffor och gjort detsamma! För att få veta på vilket sätt deras MH inte håller måttet när det gäller aggressivitet och arvbarhet. För att få veta vad ett gäng misshandlade pitbulls på Hundstallet har att göra med MH hos helt andra hundar av den rasen. Eller för att fråga om det där med SKK-sidan – vilka spelade, undrar man, i motståndarlaget? Här snackar vi kreativ journalistisk intervjuteknik.
Of a kind.

Bodil Carlsson