Aj då, urinvägsinfektion...

En morgon i veckan fick vi ett blött uppvaknande. Tiken hade kissat i sängen. Ve och fasa! Vad är fel? Är det kiss, är det dregel eller vad är det egentligen?
Alla tillgängliga näsor fick ta en sniff och omdömena föll som spridda skurar: "Kiss, dregel, vet ej".
Vi avvaktade för att se vad som skulle ske kommande natt.
Å nej, lika blött... Matte uppsöker veterinären som är fundersam, men lovar att ta en odling på urinprovet. Lämnar tills vidare recept på medicin "till hunden Polly mot inkontinens". Lilla gumman, bara sju år och redan inkontinent... Mörka moln tornar upp sig på vår himmel.

Husse försöker lätta upp stämningen genom att skämtsamt kalla hunden för "stringtrosan", eftersom hon fick dra på ett för länge sedan inköpt tikskydd. Ingen populär benämning enligt övriga familjemedlemmar...
Matte skaffar trosskydd på apoteket där de rekommenderar kända märken samt beklagar att de inte har speciella sådana till hundar, eller i mindre förpackningar. Det får bli sådana som andra tanter i hennes ålder nyttjar.
Ännu en dags väntan.

Resultat inkommer från veterinär: Vid odling framkommer att en urinvägsinfektion är på gång. Iväg till apotek igen för att införskaffa antibiotika.
Husse rekommenderar en Dosett för att ha ordning på tikens mediciner, uttalandet mottogs, som ni kanske anar, inte med skratt. (Husse undrar om det är helt kört att försöka tillämpa humor i Norrland!)

Nåväl, två torra nätter bådar gott inför framtiden. Stringtrosan kan läggas till handlingarna och vi kan vakna upp torrskodda på morgonen. Och glada över att hon idag sprungit i skogen och spårat vilt i gammal god form.
Än är det liv i tanten!

Johan Nilsson