PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING: en fråga till Datainspektionen

Hej!

Försöker på förekommen anledning sätta mig in i konsekvenserna av GDPR avseende möjligheter till konsumentinformation. Vore mycket tacksam för era synpunkter!

Bakgrund: en person, i det följande kallad X, med stort kunnande och intresse för aveln med renrasiga hundar publicerar sedan länge regelbundet en lista över alla nya valpkullar inom en viss ras under året. Listan publiceras i en sluten fb-grupp, där alla medlemmar givetvis är fysiska personer.  Privatpersoner - inte företag.

 Listans uppgifter omfattar namnet på den uppfödande kenneln - enbart kennelnamnet, kennelägarens/uppfödarens personuppgifter och kontaktuppgifter nämns inte. Vidare redovisas uppgifter om valparnas födelsedatum och antal valpar. Vidare redovisas uppgifter hämtade från Svenska Kennelklubbens offentligt åtkomliga uppgifter på datasamlingen Avelsdata, åtkomlig för alla som känner till den, inklusive valpkullens s k HD-index (baserat på uppgifter om föräldradjurens och deras släktingars höftledsstatus vid röntgen) samt motsvarande uppgifter, MI (mentalitetsindex) baserat på föräldradjurens och deras släktingars resultat vid officiell s k mentalbeskrivning av hund, MH.  Inga kommentarer eller omdömen - varken av positiv eller negativ karaktär - om valparna eller om föräldradjuren ingår. Kommentarsfunktionen på fb-sidan är permanent avstängd.

Dessa listor  uppskattas inte minst av personer, som letar efter valp av denna ras, och som snabbt vill hitta intressanta uppgifter om bl a hälsa.

Följande har nu inträffat. En person hotar i otvetydiga ordalag med både polisanmälan och väntande dryga  böter för X med motiveringen att listorna över kullar är ett brott mot GDPR. Anledningen anges vara dels att personen som äger kenneln lätt kan hittas via kennelnamnet och indirekt alltså är identifierbar via denna fb-sida. Dels att uppgifterna om födda valpar i rasen skrivs ut i denna slutna fb-grupp utan att varje uppfödares godkännande inhämtats i förväg. Ytterligare en person hotar via telefon med anmälan - oklart var, polisanmälan igen? - om valpuppgifter från hens kennel omnämns någonstans utanför Svenska Kennelklubbens sidor, även denna gång med hänvisning till GDPR.

Min tolkning är att detta är orimligt. Varje person med kennelnamn, varje person med eller utan kennelnamn, som ägnar sig åt att föda upp hundar för försäljning till allmänheten, är en näringsidkare. I sakens natur ligger då, att personens namn är åtkomligt för den intresserade, f f a för blivande valpköpare. Kennelägarens hemsida med personnamn, telefonnummer och mailadress inhämtas lika lätt via Svenska Kennelklubbens olika sidor pånätet som via denna lista över födda valpkullar. Om en intresserad  privatperson inte kan lägga ut uppgifter av den art som den här listan  innehåller  - och som är åtkomliga för intresserade och insatta personer på andra delar av nätet, om än med mera ansträngning - innebär det en begränsning av  möjligheten att informera potentiella konsumenter. Jag ifrågasätter, om det inte också innebär en begränsning av yttrandefriheten

Vad svarar Datainspektionen? Vad gäller i detta konkreta exempel?

M v h

Bodil Carlsson

Söndra och härska

Det har väl inte undgått någon läsare att Svenska Collieklubben nu har en ny styrelse under ledning av en person som uppenbarligen fick ett oemotståndligt intresse för collierasen,några veckor innan årsmötet. Personen i fråga föder upp en helt annan ras och har hittills aldrig (så vitt jag sett eller hört) varit synlig i någon debatt kring collie.
Denne nye ordförande har uttryckt sig på följande sätt på rasens officiella hemsida hemsida. Vad sägs om denna formulering?

”Nu hoppas jag verkligen att dessa personer som hela tiden försöker söndra, istället hjälper till att få en god stämning så vi kan arbeta framåt med det som står oss närmast. Nämligen en klubb som arbetar för samförstånd mellan medlemmarna och för att värna om Colliens framtid som sund och trevlig hund som kan användas på många olika sätt!”

Och ”dessa personer som hela tiden försöker söndra” är tydligen vi medlemmar som prövade möjligheten att få ett nytt årsmöte till stånd - eftersom vi insåg att den styrelse som valdes inte skulle förstå hur colliens mentalitetsproblem ska redas ut.
Vi - som lever med rasen
Vi - som i många fall har levt med collies med stora rädslor
Vi - som läst statistik, dragit slutsatser och valt uppfödare med omsorg
Vi - som vill rädda rasen från att gå under
Är det VI som vill söndra? Eller är det den nya styrelsen som vill härska?

Men visst, jag är helt enig i att värna om colliens framtid som en sund och trevlig hund. Jag kan berätta för ordföranden att det finns ett ”Projekt Mentalt Sund Collie” som pågår i samarbete med SLU och Svenska Kennelklubben. Det arbetet har pågått många år och när Mentalindex implementerades för rasen erbjöd Collieklubben allt tänkbart stöd till uppfödare som ville lära sig mer. Ett utmärkt sätt att närma sig samförstånd.

Men det var inte så få uppfödare som rakt av förkastade Mentalindex, precis som man i åratal förkastat MH. Om det berodde på okunnighet eller enkel indignation över att någon annan skulle sätta siffror på ens tilltänkta avelshund, det är svårt att veta. Men man ville då rakt inte höra talas om att collien hade mentalitetsproblem och man ville då rakt inte göra något åt det.

Mitt förslag till denne nye ordförande är att läsa den statistik som finns om collierasens MH och att sätta sig in i hur Mentalindex används för framgångsrikt avelsarbete (sund hund). Det finns där i svart på vitt, på Collieklubbens hemsida. Att i dagsläget förneka att rasen har mentala brister är, jag skulle vilja säga skrattretande - men situationen är alltför tragisk för det ordvalet.

OM det går åt fanders med rasen så är inte VI medlemmar som ville ha ett nytt årsmöte, som är orsaken. Den skuldbördan hamnar på dem som konsekvent vägrat MH, på dem som avlat på mentalt svaga hundar och på dem som prioriterat ett drömmande uttryck framför nyfikenhet och orädsla.

Johan Nilsson

VAR DET SÅ HÄR NI VILLE HA DET?

"Vi vill med detta brev meddela vår avgång från huvudstyrelsen för Svenska Collieklubben med omedelbar verkan.
Våra positioner i styrelsen är Bo Karlsson, vice ordförande, Lisa Samuelsson, kassör, Jenny Jonsson, ledamot och medlemsansvarig och Stellan Tjärnström, suppleant.
Vi ser som den viktigaste uppgiften i styrelsen att arbeta för colliens mentalitet. Collien är en i stort sett frisk ras men lider av rädslereaktioner som tar sig olika uttryck.
Samarbetet med SLU, som stöds av SKK och bland annat innefattar MI, är lovande men möter motstånd bland vissa uppfödargrupper – och inställningen att det inte finns något stort problem med rädda collies finns nu inom styrelsen. Denna inställning delas inte av de 198 som kräver ett extra medlemsmöte!
I den collieutredning som SKK tillsätter ombads vi i SCK:s styrelse att framföra två namn till den planerade styrgruppen och två till arbetsgruppen. I frågan om representanter föreslog vi att, för att få en samsyn, behövs det personer från båda sidor av mentalitetsfrågan - annars kan man aldrig komma framåt. Detta ledde till het diskussion, och samtliga fyra namn som skickades in till SKK valdes från den sida som inte ser problem med mentaliteten, samtliga gånger med ordförandens utslagsröst.
Detta beteende visar enligt oss inte på någon strävan efter att överkomma oenigheterna i vår rasklubb – snarare tvärtom. *
Beteendet ovan är också ett exempel på den ovilja vi märkt i styrelsen att lyssna på oliktänkande. Vi fyra som tycker annorlunda i en del frågor än resterande fem personer i styrelsen blir inte hörda, och våra åsikter värderas inte. Vi förstår att vi är i minoritet, men det är viktigt att försöka kompromissa för att skapa en vi-känsla i styrelsen där oliktänkande uppskattas därför att det driver frågor framåt – men någon sådan attityd har vi inte mött av de andra styrelsemedlemmarna, tyvärr. I en styrelse som definitivt inte strävar åt samma håll är det omöjligt att arbeta konstruktivt.

Efter att 198 personer skrivit till SCK med en begäran om extra medlemsmöte i syfte att välja en ny styrelse, valde ordförande själv, utan att först ha ett styrelsebeslut på det, att tillskriva SBK om det fanns skäl att anordna detta medlemsmöte. SBK:s FS återkom med ett yttrande där de menade att giltigt skäl att bevilja extra medlemsmöte inte fanns.
Då valde ordförande själv att skriva en text på SCK:s hemsida där han anklagade dessa 198 personer som begärt extra medlemsmöte för att vilja söndra i rasklubben. Vi anser att texten i sin helhet är synnerligen olämpligt formulerad, förutom det mycket olämpliga i att ordföranden själv gör detta utan ett styrelsebeslut, och utan att ha bollat texten med styrelsen. Återigen ett exempel på oviljan till samarbete och att arbeta som ett team i styrelsen. Vi upplever att ordföranden kör sitt eget race och är ointresserad av att skapa ett givande arbetsklimat där man diskuterar frågor och kommer fram till beslut tillsammans.
Dessutom anser vi att när medlemmarna begär ett extra medlemsmöte som görs enligt stadgarna men ändå får ett nej så känner vi att vi är i en organisation som går emot medlemmarnas demokratiska rätt, vilket känns mycket oetiskt.
Det tas också beslut som vi anser är direkt felaktiga. Det beslutades exempelvis att styrelsen skall ha ett livemöte, för att försöka få samsyn i styrelsen. Kassören ansåg att detta var fel, då det inte är budgeterat för ett sådant möte, och det dessutom skulle kosta runt 12-20 000 med övernattningar, resor osv, men resterande medlemmar av styrelsen ansåg att man kunde använda pengarna som skulle gått till extra medlemsmöte och istället använda till styrelsens möte. Detta resonemang anser vi är att väldigt lättvindigt hantera medlemmarnas pengar.
Informationsvägarna i styrelsen fungerar inte. Vi har fått information från medlemmar att det har skickats frågor, funderingar och synpunkter till styrelsen som inte når ut till alla i styrelsen då vi aldrig fått den informationen. Det är ett exempel på den allvarliga konflikt som finns inom styrelsen, och som vi anser att ordföranden helt låtit bli att försöka lösa.
Sammanfattningsvis anser vi att styrelsen inte fungerar enligt föreningsetiska regler, och att den inte arbetar för medlemmarnas bästa, samt att den inte arbetar för att förbättra colliens mentalitet. Det existerar ingen vilja att skapa samsyn mellan oliktänkande, eller att ha ett demokratiskt arbetssätt.
Vi väljer därför tyvärr att lämna styrelsen."

*Min fettning


Sent ikväll hittades det här beskedet på rasklubbens hemsida. För alla som vet hur årsmötet gick till, är det knappast förvånande. Något säger mig, att inlägget inte kommer att få stå kvar särskilt länge på hemsidan. Därför publiceras det här i sin helhet.
Det finns två meningar, som jag ber alla tänka på. Jag återger dem i fetstil. SKK har alltså beställt en arbetsgrupp, som under lång tid framöver skall jobba med frågan om mentalitetsproblem inom rasen. Till den utser styrelsen två namn. Båda representerar de uppfödare, som inte ser några mentalitetsproblem. Ordföranden i den nyvalda styrelsen använder sin utslagsröst för att få in just de namnen i arbetsgruppen.
SKK vill också ha en "styrgrupp", som skall leda arbetet. Där är det samma visa - de nya styrelsemedlemmar, som valdes på årsmötet, väljer namn som inte ser några mentalitetsproblem. Ordföranden använder sin utslagsröst för att säkra utslaget.
Det var detta, som var samsynen? Det var detta, som var enigheten man ville uppnå? Att exteriöruppfödarnas röster är de enda som skall höras?
Det var för detta, som den nya styrelsen röstades igenom efter storuppbåd?
Snyggt jobbat.
Eller inte.

Det finns ytterligare en mening värd att läsa många gånger. Jag kan inte återge den i fetstil, för den finns inte. Ni hittar den ingenstans, inte i  SKK:s meddelanden och ingen annanstans heller, men här har ni tankesättet som inte finns.

    "I SKK:S ARBETSGRUPP INGÅR SJÄLVKLART VALPKÖPARE."   

SKK tycker om att berätta för sina uppfödare, att det är uppfödarna som "bär rasen". Uppfödarna tycker om att höra det. En del uppfödare verkar höra frasen som att det är uppfödarna, som är rasen. Om uppfödarna säger, att inget problem finns, så finns inget problem. Låt mig påminna om en sak!
Utan valpköpare, kära uppfödare, har ni ingen, som finansierar er hobby. Utan valpköpare, SKK, har ni inga uppfödare som finansierar er organisation.
 Utan oss finns ni inte.

Det är inte en grupp inflytelserika uppfödare och/eller domare, som har störst erfarenhet av rädsleproblemen. Det är inte de, som förnekar att ett problem existerar, som kan lösa det. Det är inte de, som ständigt i första hand ska höras. Om inte hundorganisationerna klarar av att representera valpköpare, får vi väl se till att göra oss hörda någon annanstans.

Jodå, det finns collies som tycker att det är rätt roligt att hänga på bakom musikkåren på Första Maj. 



Bodil Carlsson

VAD FINNS DET I GRYTAN?

Hej !

Tack för vänligt svar. Ja, jag vill förstås gärna att mitt mail går vidare till FS, det var ju den tänkta mottagaren. Hälsa FS, att serien inlägg om detta märkliga årsmöte nu är uppe i drygt 12 000 besök, varav detta, det senaste, ligger på 4 700 - all time high för den lilla bloggen. Tydligen väcker frågan om hur aveln hanteras och hur hundorganisationerna agerar kring den intresse även utanför colliekretsar. Diverse personer har varit inne på hundsidor, där inlägget har lagts ut som länk, med hot om anmälningar mot adm och kommentatorer, inkl privata mejl till administratörerna som berättar att jag är mentalt instabil, anonymt anmäler collieuppfödare till LS, i 30 års tid huvudsakligen har ägnat mig åt att hata min egen hundras och dessutom med samma kraft hatar "kattor". På en annan sida säger en administratör syrligt om försöken att blocka länken, att en del personer visst är väldigt vana vid att få som de vill. Jag undrar ofta numera om de som agerar har en aning om hur de ter sig för oss vanliga hundägare... och hur det hela skulle se ut, om en seriös, välkänd journalist tog upp ämnet. Det kanske börjar bli dags?

Beklagar djupt att du får ta emot otrevligheter och t o m hot. Ge inte upp hoppet om mänskligheten. Stollarna är en minoritet, även om de märks för att de är högljudda och med nätet fått tidigare oanade möjligheter att häva ur sig sådant som förr bara muttrades över groggbordet. Om hundvärldens folk tänker jag dessutom att det finns en viktig skillnad jfrt när man debatterar med den sortens gossar, som paraderar i vit skjorta med sned grön slips. Där kan hotfullhet på nätet dölja verklig farlighet. Hundfolk skäller bra, men biter inte. Och om Hédi Fried vid 93 års ålder inte backar i Ludvika inför stridstränade män, varför skall jag backa vid mitt tangentbord? Det är jag som skriver, då är det jag som får rida ut den eventuella stormen i vattenglaset efteråt också. Annorlunda för dig, som är anställd!

Ett förslag dock: om du får ta emot otrevligheter från "vår" sida, tala om det för mig. Jag tänker göra vad jag kan för att uppmärksamma mina meningsfränder på det och se till att det tar stopp. Kan ha att göra med att min man nyligen gick bort, men jag känner numera att livet är kort och att jag inte har varken tid eller tålamod med dumheter.

Allt gott!

M v h

Bodil Carlsson*

Det ni just har läst är mitt svar till en av SBK:s anställda, som berättar att det mejlade inlägget till FS är mottaget och frågar om det skall gå vidare till FS. Personen berättar, som ni ser, om andra saker också. Det bråkas - ja, det var väl att vänta. Men det hotas också.

 Häromdagen blev jag uppringd av en skrockande administratör på en av de större hundsidorna på nätet. Administratören läste upp ett mail från en icke namngiven person, vars budskap var att länkar till mina inlägg och helst hela jag borde portas från sidan av skäl, som ni kan läsa ovan: jag är galen och hatar både hund och katt. På en annan sida varnar en annan administratör: om man ringer runt till folk för att organisera anmälningar mot länkar, som administratörernas är överens om att acceptera - då kan man bli portad själv.

Det var lite roligt med katterna och jag gillade den diskreta språkliga markören - hur många kommer ihåg den gamla finkulturella stavningen med o?  Det var också lite imponerande med uthålligheten i försöken att återetablera en passande tystnad i frågor, som man inte vill ha uppmärksammade. Men tiden då en liten grupp personer inom en ras eller en hundorganisation kunde bestämma vad som får sägas och vem som får säga det – den är förbi. Det är dags att förstå det. 
 

Tiden då det gick att komma undan med hot på nätet är förhoppningsvis också på väg att ta slut. Självutnämnda städpatruller på nätet kan man skratta åt. Hot skall polisanmälas. Kanske tror man, att det är fritt fram, att den stackars överbelastade polisen har annat att göra, men man skall nog inte vara alltför säker. Från andra delar av nätvärlden kommer nyheter om att hot mot journalister och politiskt aktiva nu oftare slutar med fällande dom. Lagen gör inga undantag för hot mot föreningsfunktionärer i hundvärlden. Det kan vara bra att komma ihåg den saken, om inte vanlig anständighet räcker till.

Till sist: Nej, jag har inte anmält någon uppfödare av någon ras till någon länsstyrelse någon gång. I så fall hade jag inte varit anonym.  Det finns alltid någon, som är beredd att tro på rykten i hundvärlden och det finns alltid gott om rykten att tro på, men just det där behöver ingen grubbla mera på. Fundera i stället på detta!

Om SBK och SKK för tjugo år sedan hade sett till att agera i enlighet med djurskyddslagen och med sina egna portalparagrafer och infört restriktioner för aveln gällande mentalitet hos hundraser – med collie som första och troligen värsta, men inte enda, exempel – då hade vi inte haft den här situationen idag. Vi hade inte haft de oändliga bråken, vi hade inte haft årsmöteskrigen, vi hade inte haft funktionärer som blir påhoppade och hotade för saker som de inte har varit delaktiga i. Vi hade inte haft några fejkade telefonsamtal från någon som låssas vara medlem i den gamla styrelsen och som utan vidare börjar skälla ut en vanlig hundägares hundar; vi hade sluppit andra konstiga händelser i samma stil.  Vi hade haft en ras med bättre rykte, bättre reggsiffror och nöjdare valpköpare i stället. Hade inte det varit värt något? 

Om SKK:s CS i december 2017 efter trettio år av konflikter hade vågat godkänna rasklubbens hälsoprogram om successiv förbättring av mentalitet, som både SBK och SKK:s egen kommitté för avel och hälsa redan hade bifallit, och gjort klart att de nya bestämmelserna skulle börja gälla inom några år, så att alla uppfödare fick tid att planera om och se över sitt avelsmaterial – då hade vi inte heller haft den här situationen. Vid det här laget skulle allt redan ha börjat lugna ner sig. Vissa uppfödare hade varit tacksamma. Andra uppfödare skulle ha suckat eller svurit, allt efter temperament, men de hade gått vidare till sommarens utställningar och livet hade rullat på. Folk levde rövare inför kuperingsförbudet också, men idag är det lugnt. Ingen skär svansar och öron av hundvalpar längre och ingen skriker eller trakasserar eller hotar för den heliga rätten att kupera.

Så varför kom inget beslut? Varför drar man ut på det i samsynsgrupper och låter den här grytan fortsätta bubbla på? Vad är så viktigt, att det trumfar så många hundars välbefinnande, så många valpköpares erfarenheter, så mycket hållbart dokumenterad genetik som syns i kennlarnas MH-spindlar? Vad är så viktigt, att det trumfar ryktet om en hel ras? Vad finns det egentligen i den där grytan?

Inte är det registreringsavgifterna för futtiga tvåhundra valpar om året. De pengarna lever SKK gott utan. Det är andra hänsyn och andra intressen som ligger under ytan här, men det är inte lätt att få syn på dem.

Det är någonstans här man börjar tänka på den där seriöse journalisten.
Inte sant?

Bodil Carlsson

*kortad och lätt redigerad version av mitt svar, f f a för att inte mottagarens identitet skall framgå.

TVÅ ÖVNINGAR I KANSLISVENSKA: ett brev från SBK och ett svar

Angående begäran om extra medlemsmöte

Det har kommit till förbundsstyrelsens, FS, kännedom att medlemmar i Svenska Collieklubben, SCK, begärt ett extra medlemsmöte enligt stadgarna § 7, mom 1.

Ett utdrag ur den skrivelse som FS fått för kännedom:

Härmed inkommer undertecknade medlemmar i SCK med yrkande om att ett extra medlemsmöte ska genomföras, se bilaga för underskrifter från 198 medlemmar i Svenska Collieklubben. Undertecknade begär att Svenska Collieklubben utlyser ett extra medlemsmöte i enlighet med SBK:s normalstadga för rasklubbar nivå 1 § 7 Medlemsmöte, moment 1 ordinarie och extra, där punkterna;

14. Val av rasklubbsstyrelse enligt § 8 moment 1 samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning.

15. Val av revisorer och revisorssuppleant enligt § 9.

ska behandlas.

Undertecknade anser skälet till att utlysa extra årsmöte är den nya styrelsen sammansättning och tillkomsten av denna samt val av revisorer, vilket försvårar/försenar ett konstruktivt arbete gällande rasen, föreningens och medlemmarnas intresse och framtid.

FS konstaterar att rasklubben genomfört ett stadgeenligt årsmöte där punkterna 14 och 15 behandlats helt korrekt. Valen justerades stadgeenligt omedelbart och finns noterade i årsmötesprotokollet.

Varken Collieklubbens stadgar, tillika normalstadgar för rasklubb inom SBK, eller ”god föreningssed” ger utrymme för ett extra medlemsmöte att upphäva och göra om ett av årsmötet, i laga ordning, fattat beslut. I stadgarna, § 8 mom 1, framgår att det är fyllnadsval, som kan ske vid behov. Något sådant behov kan inte FS se föreligger.

God föreningssed innebär inte att möjligheten till extra medlemsmöte på minoritetens begäran är avsedd för att påkalla ”nyval” endast på den grunden att ordinarie medlemsmöte har utsett ” fel styrelse”.

FS menar därför att de punkter medlemmar begärt få behandlade strider mot stadgar och god föreningssed.

FS vill vidare klarlägga att Collieklubben förvaltar, för SBKs räkning, Collie för vilken ansvarsdelegation erhållits från SBK. SBK har i sin tur motsvarande förhållande till SKK. Ansvaret för en ras delegeras i förtroende från den ena organisationen till den andra. Uppstår en situation i rasklubben som påverkar detta förtroende har såväl SBK som SKK möjlighet att återta det delegerade ansvaret för klubbens raser.

Mot denna bakgrund konstaterar förbundsstyrelsen att punkterna 14 och 15 ej kan/ska behandlas på ett extra medlemsmöte i Svenska Collieklubben samt att det därmed saknas grund för begäran om detta extra medlemsmöte.

Förbundsstyrelsen

Till SBK:s Förbundsstyrelse:

Jag har läst igenom det svar, som SBK:s förbundssekreterare enligt uppdrag från FS givit de 198 medlemmar i rasklubben för collie, som begärt ett extra medlemsmöte. Min omedelbara impuls – att lämna såväl SBK, som antas ha avelsansvar för rasen och SKK, som antas ha ett övergripande ansvar för dess hälsa och utveckling – var övergående. Jag kommer inte att lämna någon av organisationerna. Jag kommer tvärtom att göra vad jag kan för att inte andra personer skall gå ur, utan fortsätta att arbeta för våra hundars hälsa. Jag tror, att många medlemmar kände likadant som jag, när de tog del av detta svar. 198 utträden skulle kanske inte glädja SBK: det är närmare en tredjedel av medlemmarna.

I fråga om det sakliga innehållet i FS brev ber jag att få framhålla följande.

Ingen har hävdat att valet av rasklubbens styrelse 2018 i formell mening var något annat än korrekt. Om detta förutsättes FS vara väl medveten.

Ingen har hävdat, att årsmötet utsåg ”fel styrelse”. Även detta borde vara väl bekant för FS.

De 198 medlemmar av rasklubben, som framfört önskemål om extra medlemsmöte, har däremot sagt sig önska möjlighet till nytt val av styrelse med anledning av dess sammansättning.  En ordförande utan kännedom om rasen, som under utfrågning på årsmötet framför som sin erfarenhet att några större mentalitetsproblem inte finns hos rasen; en sekreterare som i sociala medier uttalat att meningsmotståndare inom rasen är ”sjuka på samma sätt som de vi omhändertar” och att ”collieägare som inte passar för rasen skall utrotas” - en sådan styrelse kan inte  förväntas fortsätta driva arbetet med att förbättra det allmänt kända problem, som vi anser vara en stor del av förklaringen till rasens sedan länge fallande registreringssiffror. Vi vill, att detta arbete skall fortsätta. Av den anledningen begärde vi ett extra medlemsmöte.

Vidare anser vi, att när en avgående styrelse utan saklig grund utsätts för omröstning om nekad ansvarsfrihet i det enda syftet att framtvinga hela styrelsens avgång för att kunna ersätta den med en ny, vars kandidater inte på sedvanligt sätt presenterats för valberedningen, så är detta ett högst diskutabelt tillvägagångssätt. Detta är vad som avses med orden om den nya styrelsens ”tillkomst”. Att  FS i sitt svar ordar om ”god föreningssed” är i detta sammanhang väl att betrakta som ett utslag av skämtlynne. För människor utanför hundvärlden skulle det närmast till hands liggande ordet  vara ”kupp”. Resultatet är, att rasklubben nu befinner sig i en situation, där ingen – inte FS, inte CS och inte heller vi medlemmar – kan veta, i vilken mån den nya styrelsen representerar någon majoritet av medlemmarna och där det inte finns någon anledning att tro, att de sakliga motsättningarna kommer att minska. Tvärtom är risken stor för en motsatt effekt.  Jag har svårt att tänka mig, att någon kan vara tillfreds med detta läge.

Skulle SBK finna anledning att återta delegationen av ansvaret för aveln inom collierasen - utmärkt! Någon – utöver de uppfödare som i så många år kämpat för just ansvar inom aveln – bör nämligen börja göra det.

Jag vill i överensstämmelse med god föreningssed avslutningsvis önska SBK och CS lycka till med rasklubbens nya styrelse. Men låt mig påminna om en i sammanhanget viktig sak, som bland annat har med utvecklingen av medlemssiffror och andelen registrerade hundar att göra. I slutändan brukar vi alla få precis så mycket förtroende, som vi förtjänar. Det gäller för enskilda, men det gäller även – på litet längre sikt – för organisationer.

Med vänlig hälsning

Skövde 2018 05 04

Bodil Carlsson

medlem i Svenska Collieklubben, SBK och SKK