STORMEN I GLASET

Det är inte lätt att bli klok på allt som händer på sociala medier. Facebook påstår, att 11 791 personer hittills har nåtts av inlägget om en collie, som tar en stadspromenad. Collievänners andra halva säger att det måste vara glädjesiffror. Min IT-kunnige kompis säger tvärtom - om det är något man ser på facebook som man kan lita på, så är det besökssiffrorna. Själv är jag mest förbluffad över att den överlägset största genomslagskraft som ett inlägg härifrån någonsin haft skall handla om att en colliemänniska fotograferar för att tala om för andra colliemänniskor att collien är en hund.

På helt andra sidor på nätet pågår också diskussioner om den svenska rasklubbens begäran till SKK. Rasklubbens begäran är att SKK skall använda det mentalindex, som kennelklubben själv aktivt stött, för att via sin registreringsrätt tala om vilken sorts hundavel man vill godkänna. Från Italien frågar en kvinna som tävlar agility med sina två collies rådlöst om någon av oss svenskar kan förklara vad det är som pågår här uppe: i Italien får de veta att "the crazy Swedish kennel club" just har beslutat något som skall "göra om collien till rottweiler". På en och annan finsk colliesida sägs enligt vad man hör samma sak, kryddat med en del grundliga missuppfattningar om vad rasklubben egentligen har begärt. Och, som vanligt, spetsat med en del rena lögner också. Man undrar vad som pågår på tyska, holländska, franska och inte minst engelska sidor, men det är kanske lika gott att inte veta. Jag tycker redan tillräckligt synd om SKK.
Jag tror nämligen, att det är i SKK:s knä all den här smörjan ganska snart kommer att hamna. Jag tror att tanken med att sprida de här uppgifterna är att andra länders rasklubbar, uppfödare och colliemänniskor skall höra av sig till CS och tala om vad SKK får göra och inte göra. Imponerande internationell proteststorm är det väl tänkt att se ut som.
Organiserad storm i mycket litet vattenglas är en annan beskrivning.

För min del tycker jag, att SKK har gjort ett riktigt bra jobb för vår ras. Jag hoppas att de har modet att stå fast vid det. Under trettio år med collie har jag haft flera svårt skottplågade och en golvrädd hund. Det är tillräckligt många för att jag skall veta att stopp för avel som producerar rädsla är en djursskyddsfråga. Om det finns uppfödare i Sverige som inte kan acceptera den tanken, så står det dem fritt att välja en annan ras.

Så nu skriver jag till SKK och säger det. Jag föreslår att ni andra valpköpare gör likadant. SKK förtjänar en dunk i ryggen för stödet till Projektet Mentalt Sund Collie. Jag vet att andra kennelklubbar följer det med intresse, men de kan gott få höra det från oss på hemmaplan också.

Bodil Carlsson