Det är en rad ur en av de anonyma kommentarerna till inlägget om själva begreppet rasstandard. Det låter auktoritativt och kunnigt, ungefär som om en domare hade sagt det.
Högställd med tunn päls – kanske det syftar på det första svartvita fotot vi visade, förslaget till en illustration av rasens standard.
Jag tror att personen som skriver är uppfödare. Känner hon igen hunden på fotot?
Man vet faktiskt inte.
Låt oss visa ett annat exempel på en högställd hund med tunn päls, en sådan som inte ska föredras. Här ser ni Black Watch, en hund importerad från England till USA och troligen (det var så det brukade gå till) utvald på grund av sitt utseende och sin chans att vinna. Mycket riktigt vann han. Någon måste ha föredragit honom.
OK, nu tänker ni att det där var ju väldigt länge sedan!
Jo. Men inte detta. I den här intressanta länken hittar ni ett miniregister över långhårscollies från olika tider. Många försedda med (förhoppningsvis lagliga) foton.
Leta upp Paris Vom Durchwald i namnregistret! Han blev FinW, gissningsvis något i stil med finsk Uch, 1965. Av namnet att döma född i Tyskland, premierad i Finland, men det där är ju bara teknikaliteter som ni ser om ni kastar ett öga på stamtavlan: kompakt linjeavel på engelska Ladypark. Här snackar vi högställd och tunnpälsad, men det var ju vad man föredrog, antingen det nu var själva utseendet eller namnen i stamtavlan man sprang efter, om man var auktoritativ och kunnig 1965.
Sedan byter vi till ett annat namn i registret och en annan trefärgad kille: Brilyn Rum´nBlack och tittar efter vad som hänt. Hund född -89. GBCh, med hänvisning till det förnämliga ögat och ”lovely wedge of head” - huvudets ljuvliga kilform – och det är ju inte alls samma öga och samma kilform som vann trettio år tidigare, och definitivt inte samma kropp och pälsmängd heller, men strunt samma. Någon föredrog honom väldigt mycket och hans valpar föredrogs lika eftertryckligt – GBCh högt och lågt. (Det skulle vara intressant att veta hur många av dagens cruftscollies som inte har den här killen ett antal gånger ett par steg bak i släktleden. Min gissning är 0 styckna – kom ihåg att den effektiva avelsbasen för reggade engelska långhår för två år sedan var mindre än 50! Det är ett vad som jag gärna skulle förlora, men sätter någon emot?)
Så där kan man hålla på tills man tröttnar. För min personliga del föredrar jag utseendet på FinW -65 framför GBCh från 80-talet, och skulle inte ha något emot gamle Black Watch heller – han påminner om en ungdomlig version av en hund som jag tyckte mycket om och varken pälsmängden eller ögonstorleken lär ha varit till bekymmer för hunden själv - men jag accepterar att andra föredrar tvärtom. Normalvarianter är en fråga om tycke och smak. Ohälsosamma extremer är något annat. Jag är bara jäkligt less på att få höra om de undvikna ytterligheterna. I verkligheten kan man ganska lätt gissa vilket årtionde en vinnare är född på. Det är väl för katten just den ytterligheten som en implementerad standard skulle undvika!
Så var det med den oföränderliga standardtolkningen. Det är en lång berättelse om vad som har föredragits, och av vem, och i tystnaden därunder ligger storyn om vilka metoder som användes för att få fram det man föredrog. Det där vet nog några av våra kommentatorer minst lika bra som jag, men de hoppas på att inga andra vet det.
Eftersom både bildbevisen på utseendebytena och stamtavlorna som producerade dem numera är åtkomliga för alla intresserade, så vet jag inte om det lönar sig att låtsas som om det regnar. Mrs. Barbara Blake bakom Corydon-hundarna sa ”How quickly fashion can dictate what will win in the ring” och var iallafall ärlig.
Bodil Carlsson
Men kära du, Bodill...
SvaraRaderaEnligt såväl Svenska Collieklubben som Svenska Kennelklubben så skall collies se ut som dem som finns i dessa organisationers beslutade och bekostade så kallade Colliekompendium, skrivet av en av de skandinaviska välkända collieuppfödare/domare som här på denna blogg så djupt föraktas pga. sin kunskap och kompetens om raserna kort och långhårig collie. Detta kompendium förväntas alla som är intresserade av raserna förstå och känna till. Vill ni inte att collies skall se ut som dem i Colliekompendiet, eller ha mentalitet som i detta kompendium är beskrivet, är det fritt att börja blandis avla, eller varför inte importera en eller kanske flera oreggade collies från Wales? Där finns det gott om så kallade "collies" som är BC blandisar, "Ole Cymraeg Collie" dessa skulle säkert vara av intresse för många av er på detta forum. De ser ut som dem ni önskar, de beter sig som ni önskar och dessutom är de mycket billiga i inköp. Visserligen vore transporten hit kanske lite dyr, men ni kanske kan samla ihop pengar i det så kallade Collie Community som ni så högt säger er värdera. Med andra ord vore detta bingo, dessutom så kanske ni hade kunnat skapa den sorts hund ni så högt eftersträvar. En ny alldeles egen ras! Vänner rasen, den så kallade Ole Cumraeg Collie! (Cymru am byth!!)! Sätt igång, skapa rasstandard, se till att få SKK att registrera dem, kör!
Du,Eva, om du fick ihop det där på nykter kaluv, så - GRATTIS! Vilken stand-up comedian! Här sitter jag förkyld och eländig och får alldeles oväntat ett gapskratt!
SvaraRaderaTack! Ifall du inte vet hur rolig du är, tack tack!
:-)))
Citat
SvaraRadera"Colliekompendium, skrivet av en av de skandinaviska välkända collieuppfödare/domare som här på denna blogg så djupt föraktas pga. sin kunskap och kompetens om raserna kort och långhårig collie."
Har inte här läst något föraktande om nämnda person. Dessutom de bilderna i kompendiet är inte som de collies som har spårat ur (både exteriört och mentalt)läst utifrån colliens rastandard. En viss variation och fritt "skön" accepteras och är t.om. önskvärt men många av dagens så kallade collies bl.a en hel del av dem som visades på Crufts enligt de bilder vi sett är inte längre enligt min mening collies.
Hakar fortfarande upp mig på att Anonym inte vågar skriva under med sitt namn och därmed stå för vad hon/han skriver. Eller har jag totalt missuppfattat Anonym, det kanske är ditt namn?
Anonym, raskompendiet har inte debatterats här, inte heller dess författare.
SvaraRaderaHåll dig till sanningen och skriv ditt namn om du vill ha fler kommentarer publicerade.
Johan Nilsson
Johan, kan vi lägga in en separat liten bild ikväll för attt avtacka vår Anonym? Den visar en sån där blandrasbordercollie från det där svårstavade landet, du vet, i full färd med det jag fortfarande gör efter att ha läst kommentaren... :-)))
SvaraRadera...och jag håller nog med, det kan räcka med ståupp-inlägg från damen ifråga nu. Eller skall man be henne tillkalla sin vän Jacke så att Jacke kan dra den om collies som springer ikapp får en gång till, för den var också vansinningt lyckad!- och så kan vi avtacka dem gemensamt?
Oops, den här bloggen har jag glömt att läsa på länge.
SvaraRaderaEn hel del intressanta inlägg.
Men jag har en liten kommentar (som kanske egentligen inte hör till just detta inlägget men iaf till den extreiöra diskussionen).
Jag har en åsikt som jag vet att väldigt många inte håller med mig om men ärligt talat så tycker jag det finns en aspekt som glöms bort.
Jag tycker nämligen personligen att alldeles för många collies idag är för stora, tunga och klumpiga vilket ger betydligt sämre hållbarhet och gör dem tungjobbade både för en själv och för hunden.
Det talas ju mycket om att många collies är för små men väldigt lite om dem som är för stora (många vill ju tom ha dem stora ell för stora) för mig är detta ett väldigt konstigt sätt att resonera och tvärtemot hur man resonerar inom de flesta andra arbetande raser där man då snarare ser det som att den arbetande varianten ska vara liten och smidig och att det är ett stort fel på showvarianterna som är stora & tunga.
Självfallet är lagom bäst men som sagt var hellre en liten smidig, elegant hund än en stor tung.
//Angelica Lunding
Till collievänner!
SvaraRaderaVad sorgligt det känns då man sitter och läser en del människors inlägg på denna blogg, att inte våga stå för sina åsikter är riktigt ynkligt tycker jag, var lite rakryggade och tala om vad ni heter eller bry er inte om att skriva!
Jag har i det längsta försökt hålla mig från att lägga mig i diskussionerna men nu kan jag inte hålla mig längre.
Ang. hur collien har ”utvecklats” förändrats så är det som med så mycket annat både för och nackdelar med detta, men kan inte hålla fast vid det gamla samtidigt som man inte ska acceptera alltför snedvridna yttringar av aveln som man i vissa fall kan hitta idag.
Hundar som ser ut som en halmbal med fyra ben korta kroppar och huvuden som ser mer ut som en shelties än en collies. Dessa hundar ar inte collie för mig! Lika lite som en högställd, vinthundslik collie med snipigt nosparti och några stackars pälsstrån som skyddar kroppen hjälpligt inte heller är en collie för mig.
Som i så många fall är lagom bäst;-) men då är frågan var hittar man dessa hundar idag, finns de? När man ska ta med i beräkningen hur de fungerar mentalt och hur det ser ut i stamtavlan avseende HD/AD ögon och andra aspekter på sundhet så blir det tyvärr inte så många kvar, men visst finns de!!
Måste ju också fundera lite högt ang. en del av dessa stora pälsar, kan det vara nyttigt???? Man har ju inom fåraveln sett att överdriven päls inte är nyttigt för de inre organen.
Tror man måste fundera lite oftare på konsekvenserna av vår avel än bara att titta på det jag vill göra avelsmässigt just nu. Se framåt inte bara en eller två kullar utan många generationer framåt. Tror vi skulle komma långt då.
Nåväl detta var lite tankar och funderingar från.
Bettan kennel Springmist
Hej Angelica och Bettan! Välkomna! Så skönt med folk som har något att säga och dessutom bjuder på sammanhängande resonemang! :-)
SvaraRaderaAngelica, håller faktiskt med. Alla mina tre nuvarande hundar ligger åt det stora hållet. jag råkar tycka om de lite större colliesarna, men har inga problem med att se att f f a en av dem - killen - inte bara är stor, han är för tung för att få upp snabbhet och smidighet och ja - jag skulle kunna tänka mig problem i "handlederna" några år framåt. Han skulle mycket väl kunna ha den höjd han har, om han helt enkelt var lättare i kroppen, alltså det Bettan nog skulle tycka var "vinthundslik". Överlag tycker jag nog att vi gör klokast i att acceptera normalvariation hos hund, som hos människa, och hellre vinthundslik än försedd med traktorvarning - som är snudd på hos honom - bara det fungerar för hunden! Det är ju just att vi inte kan tillåta normalvariation, utan ska ha ALLA pälsar stora - på en gång i en hel ras! - och sen ännu större - och sen ska ändra på huvdformen och ögonstorleken - som hundarnas utseende förändras snabbare än vad som är hälsosamt.
Om man tänker sig att vi hade en rasstandard i form av en bild - "SÅ HÄR ÄR EN COLLIE" - och ta för all del någon som jag antar att de flesta av oss och de flesta av vanligt folk håller med om är en collie, Lochinvar eller Lassie eller vad vi kan enas om. Och så föder Angelica upp några kullar som är lite mindre och smidigare än genomsnittet, för så vill hon ha sin arbetande hundar. Jag föder upp hundar som påminner om Black Watch, Bettan föder upp sina kullar som hon vill ha dem, och ingen kull kommer att vara på pricken lik Lochinvar...men ingen kommer heller att bli så väldigt olik Lochinvar att de hundarna inte känns igen som collies av folk på gatan. Urval för avel baseras på mentalitet och hälsa och i nästa generation är Angelicas mindre hane parad med min högställda Black Watchette och Bettan skaffar en av valparna för att pröva i avel med sina hundar...och kullen ligger närmre rasens standardbild än de två utvalda föräldrarna, eftersom generna s a s blandas och rinner tillbaka till huvudfåran.Visst skulle vi få enstaka hundar som är stora och tunga, enstaka som är korta i rocken, några med tunn päls och några med floder av päls, och ögonstorleken skulle variera. Men vi skulle ha en inbyggd spärr mot att en betydande del av rasen drar iväg mot samtidig stor förändring - och vi skulle ha en stor marknadsföringsfördel för rasen: folk skulle känna igen collien.
Sedan, Bettan, när du säger att man inte kan hålla kvar det gamla. Jo, precis vad vi kan! Poängen med avel är ju att vi kan hålla kvar det gamla som är bra.Om vi sätter värde på intelligens och vänlighet och förmåga hos collien och inte bara pratar om det - så avlar vi på de egenskaperna och då håller vi kvar dem. Utveckling är när man avlar bort ifrån det gamla som inte var bra!
Annars är det avveckling, inte sant?
HEJ!
SvaraRaderaAng. att hålla kvar vid det gamla, jag var nog lite oklar i mitt resonemang där förstår jag;-) Det är ung. så som du påtalar Bodil jag tänker man ska hålla kvar vid de "urgamla" egenskaper och utseende man föredrar och som "gjort" collien! Likväl som man behöver ta in av det nya för att förhoppningsvis förbättra.
Avel för mig är att tänka låååååångt framåt och nästan lika lååångt bakåt för att komma någonvart;-) förstår ni hur jag menar.
Jag är rädd för att en alltför överdriven avel oavsett om det gäller mentalitet eller utseende kan göra att vi som diskuterats tidigare på bloggen förlorar egenskaper som gör collien till just collie. Vi måste "bevara" colliens själ om nu en ras kan ha en sådan, men det är just den som gör att jag fortfarande är fast i rasen och inte bytt som jag fått förslag om ibalnd;-)
Hej igen! Samma här - jag menar förslag om byte:-)
SvaraRaderaÄrligt talat - vafför skulle vi? The best and the loveliest of all the working breeds är vad vi har... så låt oss se till att ha den kvar. Håller med - titta bakåt, titta framåt, men stirra inte blind på just nu, för just nu går fort över!
Jätteintressant att läsa era inlägg.
SvaraRaderaBodil, förstår precis hur du menar & kunde man i verkligheten faktiskt få fram "lite fritt skön" men utan att det hela tiden ska gå så långt som till abnormiteter så hade det ju vart fantastiskt.
Men för att komma dit så måste man ju på något vänster lyckas med att enas i frågan om "grundhunden" och vad som sen är ok att göra avkall på och vad som inte är det.
Tex har jag faktiskt personligen absolut inga problem med att uppfödare extreiöravlar så länge som hundarna ändå har "bra grundmentalt" om än kanske inte superarbetshundar om ni förstår vad jag menar & helst av klassisk typ (måste dock i det avseendet sägfa att jag tycker just de svenska/nordiska collierna ligger långt bättre till där om man tittar på storvinnarna än i många andra länder.
För mig är det inte själva extreiöraveln i sig som är problemet (om det inte handlar om abnormiteter) utan att för många bara ser till detta och struntar helt i de mentala bitarna.
Förövrigt gällande abnormiteter, tycker inte alltid att det är så mkt mängden päls som är problemet som den ibland väldigt felaktiga kvaliten. Den här mjuka, ulliga pälsen som blir mer och mer vanlig är ett problem även om hunden inte är jättepälsad.
Men angående detta med fritt skön.
I viss mån så är det ju även mentalt lite individuellt vad man anser vara den "perfekta hunden", tex så föredrar jag personligen att jobba med balanserade hundar framför högintensitetshundar helt enkelt för att det passar mig bättre (har ett par av varje). Men jag har absolut inga problem med att acceptera att andra föredrar högintensitetshundarna framför de mer balanserade.
Och i viss mån är det säkert både nyttigt och gynnande för framtiden att ha lite olika åsikter så länge man ändå kunde vara överens om själva grunden och inte gör avkall på just "rasens själ" (har väldigt svårt att hitta på en bra beskrivniong på vad jag egentligen menar med det men hoppas ni förstår vad jag menar i alla fall).
//Angelica Lunding (Det är inte min mening att skriva anonymnt men jag får det inte att fungera när jag försöker fylla i mitt namn ovan)