BUDSKAP UR EN BUBBLA: ADELSMÄRKEN

Här kommer det alltså, första halvan av den amerikanska och den kanadensiska rasklubbföreträdarens öppna brev om nyheterna från Holland. Översättningen av deras text är min, fettningarna av uppseendeväckande påståenden är mina och de röda kommentarerna är också mina. Varför lägga ner tid och tålamod på det här och hoppas på att läsarna också skall vilja göra det? 

För att det inte alls gäller bara fransk bulldog. Etablerade uppfödare och organisationsföreträdare uttalar sig om "rasens väsen" som numera är inbyggt i en extrem huvudform. Det är den, som är hundarnas "adelsmärke" och presidenterna väntar sig att bli trodda på sitt ord därför att de har de positioner de har.  Är hundarna tacksamma för märket?

"Till berörda parter:                                                                           2020 05 22

Detta är ett gemensamt svar från The French Bulldog Club of America (FDBCA) och The French Bulldog Fanciers of Canada (FBFC).

Det har kommit till vår kännedom, att den holländska regeringen föreskriver

korsningsavel på fransk bulldog./Osant – se nedan./ Denna föreskrift kommer att signifikant förändra huvudformen, förhållandet mellan nos och skalle, och tanduppsättningen. Huvudet är ett av rasens adelsmärken och att förändra det på detta sätt kommer att förinta rasens väsen.*

Skälet som uppges för detta krav är att det skall förbättra välmående och hälsa hos fransk bulldog. FBCA och FBFC vet, efter att i årtionden ha fött upp och levt med friska hundar, att den franska bulldoggen, som vilken ras som helst, inte är sjuklig i sig, när den är välavlad. /*Betyder troligen: "när vi gör det, är hundarna friska." Eller: "hundar uppfödda av rasklubbsuppfödare kan inte vara sjuka." Men det kan de. Det finns inga välavlade hundar med icke fungerande andningsvägar/.

Fakta baserade på forskning är ofta vilseledande.*

/Ja, de skriver så. Och det händer att forskningsresultat kan peka åt fel håll ett tag, innan andra rapporter korrigerar felen, men de pekar inte fel  tillnärmelsevis lika ofta och lika mycket som subjektiva fantasier om saker som adelsmärken. Särskilt inte, när forskningsresultaten börjar bli många och alla säger samma sak./

En genomgång av den forskning som används mot* fransk bulldog verkar vara dåligt genomförd* /troligen menar de, att det är forskningen som är dåligt genomförd och inte deras egen genomgång av den, men klart är att de menar att forskning används som angrepp mot en hundras. Fundera lite på den världsbilden!/, baserad på ett mycket litet lokalt underlag och inkluderade icke välavlade hundar. Dessa studier resulterade ofta i slutsatser om brachycefala raser som inte stöds av klara bevis. Till exempel – eftersom icke-brachycefala raser också kan drabbas av BOAS och andra andningsrelaterade sjukdomar, kommer en förlängning av nospartiet inte att eliminera dessa hälsoproblem.* /Fantastisk argumentation i klass med ”Eftersom man kan få lungcancer utan att röka, behöver man inte bry sig om rökningens roll i lungcancerstatistiken”. Eller :" Det finns andra lungsjukdomar än tuberkulos, därför behöver man inte behandla TBC hos just den här patienten.”/

Uppfödare av fransk bulldog i Förenta staterna och Kanada fortsätter att göra häpnadsväckande framsteg för att förbättra den franska bulldoggens allmänhälsa* FBDCA och FBFC rekommenderar alla uppfödare att delta i rekommenderad hälsotestning av avelsdjur.

/Om hundarna är friska, vilka häpnadsväckande framsteg behövdes?/

Våra klubbar tillhandahåller utbildning inte bara för våra medlemmar utan även för allmänheten beträffande välinformerad avelspraxis. Vi finansierar regelbundet ansvarsfulla studier * för att öka vår förståelse av medicinska problem./Notera adjektivet. Vilka studier är ansvarslösa? De som rasklubben inte finansierar och inte vill höra resultaten från?/

Det holländska direktivet förhindrar inte ens aveln på icke friska djur. Till skillnad från ansvarsfulla uppfödare av fransk bulldog, som genomför gentester för avel, efterfrågar direktivet inte hälsotester, bara korsningsavel* /*Definitionen av ansvarsfull uppfödare kan knappast vara enbart användningen av gentester. Helt riktigt, reglerna för extremtrubbnosavel tar bara upp extremtrubbnosanatomi. Inte gentester. Det finns däremot inga krav på någon korsningsavel. Det som finns är erbjudandet att om extremt korta trubbnosar inte kan förlängas genom att använda avelsdjur inom rasen, får man lov att använda avelsdjur av annan ras.Kort sagt, rasklubbspresidenterna far med osanning./. Så direktivet bidrar inte med något till hundens hälsa*." /Så talar  den som inte vill förstå och eventuellt inte vill att valpköparna skall förstå att den största hälsorisken är just huvudformen med de förkortade andningsvägarna, de försvunna strukturer som svarar för värmeregleringen, de felväxande tänderna, de inflammerade hudvecken och de onormalt utstående ögonen. Att gentesta för annat ändrar ju inte på huvudformen. Troligen är det just därför gentesterna lyfts fram. Det ser seriöst och bra ut, men förändrar inget - om det man vill är att inget skall förändras. Som ni ser av fotot nedan, finns det en del som har förändrats, men det talar rasklubbspresidenterna inte om för oss./

                                     Fransk bulldog i USA år 1898. Utan adelsmärke?

Fortsättning följer!

Bodil Carlsson 

BUDSKAP UR EN BUBBLA

Man behöver inte hitta på några stolligheter, när man berättar om den organiserade trubbnosrevolution som skakar planeten nu. Citat räcker gott. Det öppna brevet som kommer i nästa inlägg är undertecknat av Becky Smith, president i amerikanska franska bulldogklubben, och hennes motsvarighet norr om gränsen, Heidi Merkli, president i kanadensiska rasklubben för samma ras. Det är min översättning, men originalet kommer att återges för jämförelse och tyvärr – damerna skrev verkligen detta. Där det finns alternativa översättningar av ett ord, har jag valt den snällaste: ”föreskrift” eller ”direktiv” i stället för ”befallning” eller ”påbud”, ”utbyte” i stället för ”handel". Fettningar gjorda av mig fokuserar på påståenden värda särskild eftertanke. Det är ord med en egen betydelse för användarna, som ”historisk”, ”ansvarsfull” eller ”essens/väsen”. Där det finns rena konstigheter sitter en asterisk och sedan följer en kommentar till asterisken. Det blir ett antal asterisker. De pekar på sådant som en hjälpsam redigerare kunde ha gjort något åt för att rädda Smith och Merkli från pinsamheter.

Läs igenom en punkt i taget, valpköpare, och fundera. Varför ska vi köpa hund från folk, som inte kan (eller vill?) bättre än så här? Resonemangen och de fina orden är inte ovanliga inom hundvärlden, för den är full av personligheter som tar sig själva på största allvar. Ofta finns inte mycket innehåll bakom orden annat än en enorm vilja att få ha det som man är van att ha det. Så ser det ut att vara här. Man önskar ibland, att hundarna togs på lika stort allvar som tiraderna. 
 

Men först! Alla ni uppfödare, som strävar på med att göra så gott ni kan för era valpar och era valpköpare. Som försöker lära er mera om hundars insida och utsida och om genetiken bakom dem i stället för att lägga ner tid på att låta som statsmän vid en kunglig begravning, när ni pratar om en förändring av en hundras. Till alla er som fattar varför hundar, men inte människor, behöver sin värmereglerande utrustning i nospartiet och varför hundar, precis som människor, behöver plats för sina tänder i munnen. Till er som kan föreställa er hur kronisk andnöd känns och vägrar avla fram den. Till er som tycker om hundar för att de är hundar och inte behöver döpa om dem till historiska monument för att de ska duga. Ta inte illa vid er! Det är ni, som är hundavelns framtid.

Det här handlar inte om er.

Bodil Carlsson

ORDET SOM BYTTE SIDA

A LOOK BACKJune 2007 AKC Gazette!French Bulldog Breed Column:

The original Constitution and By-laws of the French Bull Dog Club of America, written in 1897, begins:"Its object shall be to encourage the importation and breeding of pure French Bull-Dogs on the part of ladies and gentlemen, it being especially desirable to exclude professional element." As professional handlers did not exist in those days, "professional element" meant professional dog breeders as opposed to "ladies and gentlemen”.

Professionell har inte alltid varit det vackraste ordet i hundvärlden, men FCI:s nuvarande president verkar förtjust i det. Holländska kennelklubben, skriver Dr. Jakkel, borde ha sökt ”professionell” hjälp från FCI; FCI måste stötta ”professionella” uppfödare i motsats till de som bedriver avel i ”enskilda hushåll” - antagligen menar han vanliga privatpersoner, för vem utom kungliga familjer bor i andra hushåll än enskilda ? – och så förstås motsätta sig dessa valpfabrikanter, som tack vare den holländska regeringen nu slipper undan ”professionell” översyn. FCI:s president sätter faktiskt likhetstecken mellan ”professionella” uppfödare och kennelklubbsanslutna.

Tidig professionell hunduppfödare: mannen som kränger blandrasvalpar på gatan. Illustrationen från 1861 - 1862, hämtad ur Harriet Ritvos utmärkta bok The Animal Estate.

Som ni ser av citatet från 1897 års version av den franska bulldogsklubben i USA och av illustrationen, var det inte alltid på det viset att professionell var samma sak som fin, men tiderna förändras ju. I alla fall förändras ords betydelse. Att kalla alla rasklubbsanslutna uppfödare professionella är ändå djärvt, eftersom ordet betyder ”yrkesmässig”. Om Dr. Jakkel menar, att alla kennelklubbsanslutna uppfödare bedriver yrkesmässig avel, vaknar väl skattemyndigheter med spetsade öron i sina hålor lite varstans, men förmodligen är det inte alls det han menar. Han vill nog bara beskriva alla rasklubbsuppfödare som mycket kunniga inom sitt område. Är de?

Ett kännetecken för professionella människor brukar vara att de respekterar kunskap och bedömningar från andra professioner. Om man vet hur mycket möda och påläsning ett yrkesområde kräver för att man ska behärska det, är det lätt att förstå att samma sak gäller andra. Jurister brukar sällan tro att de vet bättre än elektriker hur ledningar skall anslutas; läkare brukar inte utgå från att de är duktigare än jurister på att kunna lagen; elektrikerna brukar lyssna på läkare och jurister, när det handlar om sjukdomar och paragrafer. Har rasklubbsanslutna trubbnosuppfödare varit bra på att ta till sig veterinärernas kunskap?

Inte särskilt, om man ska vara mild. Tvärtom, om man skall vara uppriktig. Och varför bry sig om vad veterinärerna säger, när man kan tjäna lika mycket pengar och få (minst) lika hög status i sina egna kretsar genom att inte lyssna?

Det är ingen slump att fabrikanterna i periferin slår sig på valpuppfödning. Inte många tänkbara försörjningsval ger lika mycket inkomster med så små kunskaper och så små arbetsinsatser i starten.

Inte många är så riskfria heller. Smuggla knark eller vapen – eller, apropå

ett aktuellt nyhetsinslag, importera kvinnor till lägenhetsbordeller - och det blir kännbara påföljder, om du åker fast. Vad får man för att smuggla oreggade valpkullar i en bil? Inte mycket. En skotsk rapport om valpfabriker säger rentav, att valpfabriker har blivit ett utmärkt alternativ till traditionell kriminalitet, för förtjänsterna är visserligen lägre än för knark och vapen, men det är riskerna också – och så finns alltid fördelen, att den som sysslar med både och kan hävda, att pengarna på bankkontona kommer från valpförsäljning. Massuppfödning som ett sätt att både tjäna och tvätta pengar, alltså.

Vad får den som säljer reggade inhemska valpar med förträngda andningsvägar?

Ingen påföljd alls än så länge, men det är något som kan komma att förändras i fler länder än Holland. Så rasklubbarna och de olika kennelklubbarna gör kanske klokt i att tänka över sitt ställningstagande i det här bråket, eller åtminstone tänka på hur de formulerar sig. Kanske finns bättre sätt att komma åt valpfabriker, hundsmuggling och köksavel på hundar med hälsoproblem än att skälla ut Hollands regering för en åtgärd som den är i sin lagliga rätt att genomföra – och som den knappast skulle ha tagit till, om den inte hade räknat med folkligt stöd.

Nu kommer alltså Holland som första land med en mild påföljd. Rättar sig holländska uppfödarna av extrema trubbnosraser inte efter de regler för noslängd som sittande regering beslutat om, får de inte regga sin valpar. Djurskyddsrätt går före uppfödarrätt, säger det holländska jordbruksministeriet.

Då ramlar taket in. Nätet är överfullt av öppna brev, mailboxarna sprängs. Vredens lågor flammar så höga att de skyndar på den globala uppvärmningen. Ordförande i den amerikanska respektive kanadensiska rasklubben för fransk bulldog börjar ett gemensamt öppet brev med felaktig information till sina rasvänner om vad Hollands beslut går ut på, fortsätter med att påstå att deras egna uppfödares valpar är utan hälsoproblem medan andra valpar är ”mindrevärdiga” och slutar med hot: de kommer inte längre att erkänna stamtavlor utfärdade av den holländska kennelklubben.

Vet ni vad det där kallas för i den verkliga världen?

Handelskrig.

Bodil Carlsson

.

EN TÅRTA I NYLLET?

HEALTH ISSUES1. The Brachycephalic syndrome / BOAS: proceedingsThe Brachycephalic Obstructive Airway Syndrome (BOAS) has been widely discussed in many FCI countries both by public, the authorities, veterinarians and dog enthusiasts (judges, breeders, dog owners). Also several bodies of the FCI (The Breeding Commission, The Scientific and Standards Commissions, and the General Committee) have discussed the issue many times.The Commissions suggests the following: The length of the muzzle in relation to the skull (measured respectively from the tip of nose to the inner corner of the eye to occiput) should be breed specific and added to the standards of the brachycephalic breeds.The Standards Commission agreed with this proposal. /.../

The Commission still continues its work in the name of healthy and happy dogs.

Kirsi Sainio

President of the FCI Scientific Commission

Var står det här? I FCI:s årsrapport 2018, sid 18. Vad står det? Att BOAS har varit mycket diskuterad i många FCI-länder bland allmänhet, myndigheter, veterinärer och hundentusiaster (domare, uppfödare, hundägare). Dessutom har flera av FCI:s kommittéer (Avelskommittén, Vetenskapskommittén, Standardkommittén) diskuterat frågan många gånger.

Vetenskapskommittén föreslår följande: nosens längd i relation till skallen (mätt från nostippen till inre ögonvrån respektive från inre ögonvrån till occiput, nackknölen) skall vara rasspecifik och läggas till respektive standard för de brachycefala raserna. Kommittén för rasstandards samtyckte nådigt till förslaget.

Trubbnosrasernas andningsproblem har alltså varit på tapeten länge i många länder, konstaterar FCI 2018. Hundfolk – notera den fallande rangordningen i uppräkningen: först kommer domarna, sedan uppfödarna, sist alla hundägare – och allmänheten plus myndigheter och veterinärer har engagerat sig i frågan. FCI:s egna kommittéer har också pratat om saken. Så varför reagerar FCI:s ordförande på det holländska beslutet som om någon plötsligt hade slängt en tårta i ansiktet på honom?

Kanske beror det på, att FCI trodde att det icke-beslut som Vetenskapliga kommittén presenterar gick att gömma sig bakom? Det FCI kan tänka sig är alltså, att för andningshindrade kortnosraser skall nosens längd i relation till skallens få lov att vara ”rasspecifik”. Ja, det var väl det som var problemet?

Det finns tyvärr inget rasspecifikt med behovet av fungerande andningsvägar. Om FCI:s Vetenskapskommitté tänker fortsätta sitt arbete i friska, lyckliga hundars namn, vore den insikten kanske en bra utgångspunkt.

Som hjälp på vägen rekommenderas den här studien, som publicerades i februari 2020: Canine Brachycephaly: Anatomy, Genetics and Welfare. Den sammanfattar rätt bra vad som är känt om BOAS, berättar om genetiken bakom ansiktsförkortningen och kommer med en del andra saker, som knappast är nyheter för FCI:s Vetenskapliga kommitté – som att 85% av brittiska engelska bulldogtikar blir förlösta genom kejsarsnitt.

Säkert är Vetenskapliga kommittén upptagen med mycket. Kirsi Sainio nämner till exempel, att den får många uppfödarfrågor utifrån det alltid lika levande intresset för generna bakom pälsfärger. Så om tiden är kort, rekommenderar jag slutklämmen i den här rapporten om trubbnosproblemet:

:

It is possible that if breeders and kennel clubs do not proactively address the situation, eventually there will be regulation and legal compulsion to do so.

FCI kan knappast hävda, att det inte har funnits varningstecken. FCI:s president har möjligen just fått en riktig tårta i ansiktet, för nu publicerar Hollands kennelklubb ett brev, där de förklarar för honom att de som holländare faktiskt är tvungna att följa de lagar och regler som gäller i Holland. De påminner FCI:s president om att folk i stora delar av Europa har varit upprörda över trubbnosars hälsa i åratal och att andra europeiska regeringar än deras diskuterar åtgärder mot trubbnosaveln – och att de raserna förresten inte alltid har sett ut som de gör idag, apropå nationalarv. Och så säger Hollands kennelklubb rakt upp och ner en sak till: de är inte bara mycket förvånade över Tamás Jakkels öppna brev. De är förolämpade.

Jag förstår dem.

Bodil Carlsson

THE ILLUSIONIST - samma sak, men på engelska

         Läsarna får försöka ha överseende med att mitt gamla excentriska skrivprogram skämtar med         mig och byter färg på texten lite som det känner för och dessutom förskjuter marginaler. Här  kommer den  engelska versionen av gårdagens inlägg - på väg till FCI. Inte för att jag tror att det påverkar den organisationens ledning på minsta vis, utan bara för att Tamás Jakkels uttalande inte bör få stå oemotsagt. Vi är många, som inte håller med.

"Smoke and mirrors"is the way the English language describes attempts to trick people using misleading information and embellishment.The point is to make the unreal appear real.The phrase comes from old-time stage magicians who used mirrors and puffs of smoke to deflect the audience´s attention from the tricks of their trade, like making an object appear to levitate in the air. In reality, of course, it stays put; the only things moving are the smoke and the hands of the robed magician, waving the wand. They were known as illusionists, those magicians, because creating illusions was their job.

I just came upon an imaginative piece of work using smoke and mirrors. Sadly, the illusionist this time is Tamás Jakkel, President of the FCI.

Tamás Jakkel is Hungarian. He is a medical doctor with oncology as his specialty and holds a teaching professor post at a medical university. He also has another career, a breeder of several breeds and a member of the Hungarian KC with various board positions over the years, and later in the FCI. As a judge, he has travelled all over the world, ”including the most prestigious shows”, as he put it in his self-presentation ahead of the Wolrld Dog Show in Moscow in 2016. Today,  he is President of the FCI itself. From anyone with this background and experience, one would expect factfulness and reason.

 Last week, Dr. Jakkel wrote an open letter to be found at the FCI website. You can read it for yourself here and form your own opinion as to who the intended recipients are, and the amount of factfulness and reason delivered in it.

Dr. Jakkel is not happy about the action on extreme brachy breeding taken by the Dutch government. In fact, he’s quite upset. Apparently, it has all been done behind the back of the FCI, as the Dutch KC did not turn to the FCI for ”professional help and guidance”, but instead went cap-in-hand to the government of their country trusting it would listen to their point of view - a tactic that appears to have failed rather spectacularly.  Now, a meeting is to be held between the FCI and the Dutch KC to discuss what is being seen by the dog fancy as a crisis. What measures might the Dutch KC put forward? 

As far as is known, the Dutch national government is legally instituted and Holland not yet a colony under the FCI, so it is not easy to see exactly what the Dutch KC could have done differently. But it will certainly be interesting to see which side will back down on a matter of  national rules for dog breeding.

Information from Holland says the FCI did know as far back as the spring of 2019 what measures the government was considering. Nevertheless, Dr. Jakkel claims  the FCI has been caught unaware. Here they were, ”proactively” and together with none less than the KC striving for a ”cooperative frame for implementing a new system of functional tests” - one surmises that the string of multisyllabic words refer to things like dogs being able to complete a half-mile walk without struggling for their breath  – and to bring about ”even more professional metods”, whatever they may be, for the health of the bracycephalic breeds. But alas! The corona pandemic got in the way of it all and the introduction of the new programmes had to be put off.

Lockdown has possibly warped  Dr. Jakkel´s concept of time a little. The corona pandemic is but a few months old. For decades, both individual vets and their professional organizations in many countries - as well as organizations for the protection of animals and many ordinary people with an interest in dogs - have pointed to the fact that dogs with no muzzles fare badly. For a considerable time also, research and studies have explained why: they lack normal airways, they lack thermoregulation, and their teeth have not enough space in their shortened mouths – among other things.What exactly did the FCI do during the years when protests against the breeding of extremely brachycephalic dogs grew loud? Was it seated in proactive conference rooms shielding its ears with its hands?

Now for Dr. Jakkel´s main assertion: that the Dutch government’s decision to protect animal welfare in this way is an affront to national culture.The FCI feels deeply for the endangered brachy breeds that are all National Heritages – in capital letters:

”Our priority is the preservation of these endangered brachycephalic breeds which all are National Heritages, and the protection of the interests of responsible breeders (vs individual puppy-producers, who are not falling under any regulations in the country).”' 

Yes, you read that right. Dr. Jakkel seems to suggest that the French bulldog is as iconic to the French as the Versailles. Then he hurries to add that the FCI also wishes to ”protect responsible breeders versus individual puppy producers" who are not subjected to any rules. Dr. Jakkel must have misunderstood something here, as the rules of the Dutch government will apply to all dogs born within the country; it is the length of the muzzle that makes their breeders responsible or otherwise – not breed club affiliation. Somehow I find it easier to believe the second half of that sentence, about the protection of affiliated breeders, because the first half does not stand up to questions. Is the French bulldog a national cultural heritage? If so, what nation would have the first claim to that heritage? Here is the AKC French Bulldog Club of America on the matter:

”In discussing the history of the French Bulldog, we should note the importance of three countries: England, France and America. England provided the foundation for our modern Frenchie: the old bulldog. Breeders in France developed the smaller bulldogs into a distinctly “French” type and American breeders set the standard that prescribed the all-important “bat ears.”

Perhaps a FrEnglican National Heritage, then? An old British type of dog was miniaturized by the French who are said to have crossbred with ratting terriers to bring the body size down, and finally the Americans added the bat ears, which carried the day after a rebellion against rose ears on a famous show held in 1897. Actually, it was in the aftermath of that battle over ears that the American French Bulldog Club came to be. There is nothing unusual or peculiar about that and surely, the FCI President must be aware of it – many of the breeds we know today were created in a similar manner at the time; the history of the Boston terrier , for instance, is roughly the same. But depicting the French bulldog as an endangered national heritage is indeed rather odd. The breed is neither – not particularly national, and definitely not endangered. On the contrary, it is one of the greatest commercial hits seen in the dog world for a long time. It is easy to understand why breeders would want to be left alone to keep on doing what they are doing – there is money to be made from it- but putting that plainly would not spark the fires of righteousness in the hearts of the breed clubs in the way words like ”endangered” do.

This is when a national heritage or two comes in very handy as smoke puffs and mirrors. The illusionist waves his wand and the facts of the case disappear. A matter of commerce becomes culture.

         I confess I am deeply disappointed by Dr. Jakkel´s performance.
        

         Bodil Carlsson

        

         

RÖK OCH SPEGLAR

Smoke and mirrors, rök och speglar, är engelskans sätt att beskriva knep som man tar till för att få något att verka sant. Uttrycket kommer från de gamla scenmagikernas tricks för att få något som inte händer att se ut som att det visst händer, rakt framför ögonen på den betalande publiken – t ex att få ett föremål att verka sväva fritt i luften. I verkligheten ligger det förstås blickstilla där det lades och det enda som rör på sig är rökslingorna och trollkarlen i tilltalande utstyrsel som drar till sig blickarna genom att vifta med staven. De kallades illusionister, de där trollkarlarna. Det var deras jobb att skapa illusioner.

Jag har just sett ett riktigt fint nummer med rök och speglar. Tråkigt nog är illusionisten den här gången FCI:s president Tamás Jakkel.

Tamás Jakkel är ungrare, läkare med onkologi som specialitet och har en undervisningsprofessur vid en medinsk högskola. Vid sidan av den karriären har han en till. Som uppfödare av flera hundraser, som innehavare av poster i den ungerska kennelklubben och sedan i FCI; och förstås som som mångårig domare på utställningar runtom i världen”including the most prestigious shows” enligt hans självpresentation inför World Dog Show i Moskva 2016. Nu är han alltså FCI:s ordförande. Från en person med den bakgrunden och erfarenheten kan man förvänta sig sanningsenlighet och fakta.

Tamás Jakkel skrev häromdagen ett öppet brev– ni kan läsa det här och bilda er en egen uppfattning om vem de tänkta mottagarna är och hur mycket sanning och fakta vi serveras.

Tamás Jakkel tycker inte om den holländska regeringens ingripande mot extremtrubbnosaveln. Han är riktigt uppbragt. För det första har detta gjorts bakom FCI:s rygg – holländska kennelklubben har inte vänt sig till FCI och sökt ”professionell hjälp och vägledning” i ärendet, utan bara litet slött hoppats på att regeringen i landet de lever i ska lyssna till deras synpunkter. Nu skall det hållas möte mellan FCI och holländska kennelklubben så att FCI får klart för sig hur Hollands kennelklubb ställer sig till något som beslutats av Hollands regering. Ja, vad kan kennelklubben ha att sätta emot?

Så vitt känt är den holländska regeringen lagligt tillsatt och landet den leder ingen lydstat under FCI, så det blir spännande att se vem som får backa.

För det andra har FCI orättvist blivit tagna på sängen. Här har man ”proaktivt” och i samarbete med ingen mindre än The Kennel Club strävat med att ta fram en ”samarbetsram för att implementera ett nytt system för funktionella tester” – gissningsvis avses med de många flerstaviga orden sådant som att klara en kilometerlång promenad utan andningsproblem – och att ta till ”ännu mera professionella metoder", vilka det nu kan vara, för trubbbnosrasernas hälsa. Men ack! coronapandemin kom i vägen! Sjösättningen av det nya programmet fick skjutas upp.

Här börjar man undra över Jakkels tidsbegrepp. Coronapandemin är några månader gammal. I många år har veterinärer i ett antal länder,  enskilda veterinärer och deras organisationer, likaväl som djurskyddsorganisationer och vanliga hundintresserade människor, påtalat att noslösa hundar far illa. Det finns sedan länge forskning och studier som visar varför. De saknar normala andningsvägar och normal värmereglering och tänderna får inte plats i de förkortade käkarna – bland annat. Exakt vad gjorde FCI under åren som protesterna mot trubbnosaveln växte? Satt i sina proaktiva sammanträden och höll för öronen?

Nu till Jakkels huvudargument. Alltsammans är en kulturell fråga! FCI ömmar för de utrotningshotade trubbnosraser som alla är nationalarv. Det står så– se själva. Samma mening fortsätter: FCI vill också skydda ansvarsfulla uppfödare gentemot enskilda valpproducenter, som inte omfattas av några regler. Här hänger jag inte riktigt med, för om jag har fattat rätt gäller de holländska reglerna alla valpar som kommer att födas i Holland, oreggade köksavelsvalpar likaväl som de som föds hemma hos rasklubbarnas medlemmar.  På något sätt är det lättare att tro på den andra halvan av meningen, den om att skydda uppfödarintressen, för den första halvan håller inte vatten. Är fransk bulldog verkligen ett nationellt kulturarv och vilket land har i så fall  förstatjing på arvet? Det här är vad French Bulldog Club of America säger:

In discussing the history of the French Bulldog, we should note the importance of three countries: England, France and America. England provided the foundation for our modern Frenchie: the old bulldog. Breeders in France developed the smaller bulldogs into a distinctly “French” type and American breeders set the standard that prescribed the all-important “bat ears.”

En gammal brittisk hundtyp gjordes mindre av av fransmännen (som lär ha korsat in råttfångande terriers för att få ner storleken) och till sist adderade amerikaner den upprätta öronformen, som efter ett uppror  mot tippöron på en famös utställning avgick med segern. Det var faktiskt i den striden som amerikanska franska bulldogklubben blev till. Det är inget originellt med det – de raser vi känner idag blev inte så sällan till på liknande sätt; bostonterrierns historia* är ungefär den samma - men att beskriva fransk bulldog som ett hotat nationalarv är däremot rätt originellt. Den franska bulldoggen är varken utrotningshotad eller nationell. Den är en av de största internationella försäljningsframgångarna på många år. Att uppfödare då vill få fortsätta med det de håller på med är förståeligt, för här finns fortsatt pengar att tjäna,  men att säga det rakt upp och ner tänder väl inte lika många rättfärdighetens eldar i rasklubbsanslutna hjärtan som att orda om utrotningshot.

Då sitter ett och annat nationalarv fint som rök och speglar. Illusionisten viftar med staven och fakta försvinner bakom rökpuffarna. Kommers blir kultur.

Jag medger att jag är djupt besviken över Tamaás Jakkels scenframträdande.

Fortsättning följer! 

Bodil Carlsson.

*"The question is often asked, "How did the Boston Terrier originate?"  Briefly stated it may be said to have resulted from a cross between the English Bulldog and the white English Terrier, and then to have been considerably inbred.  Incidental peculiarities of the first dogs used as sires are partly responsible for the present type."   AKC:s rasklubb för bostonterrier.

Här följer Jakkels brev i sin helhet. Det finns ingen namngiven adressat.

List of the breeds concerned : Affenpinscher, Boston Terrier, English Bulldog, French Bulldog, Griffon Belge, Griffon Bruxellois, Petit Brabançon, Japanese Chin, King Charles Spaniel, Pug, Pekingese, Shih Tzu.
Reflecting on the legislative changes regarding the brachycephalic breeds in the Netherlands, please be informed about the following:
Even though, last August, the FCI – among many canine stakeholders – had been informed about the preparation of the current legislation, we have since then not heard - nor have we been consulted - of any final step or decision being taken or made.  No professional assistance or guidance was sought at that time by the Raad van Beheer (RvB - Dutch Kennel Club), which “hoped to receive soon a positive reaction on our proposal from our Government and will keep the International Dog World posted”.
Once the rumours about the legislative change have started on social media, we immediately contacted the RvB for official further details.
Under the current sanitary circumstances, face-to-face meetings are not possible to be held but we will arrange a personal meeting between the FCI General Committee’s representative and the RvB in order for us to understand the practical situation, the plans and the standpoint of the RvB following this domestic legislative change.
As previously announced, the FCI had proactively started to establish a cooperation frame with the professional BOAS working group led by Dr. Jane Ladlow and the Kennel Club in order to implement their new system of functional tests and to apply even more professional methods for the health of brachycephalic breeds. Due to the current pandemic situation, it was impossible to launch the program so far, but we shall do our best to introduce this new approach worldwide as soon as the circumstances are appropriate.
Our priority is the preservation of these endangered brachycephalic breeds which all are National Heritages, and the protection of the interests of responsible breeders (vs individual puppy-producers, who are not falling under any regulations in the country).* Min fettning
One of our biggest concerns – besides ignoring the National Heritage of the countries of origin of the affected breeds – lies in the fact that such legislation puts into advantageous situation those unmonitored and unregistered puppy farmers who are now given the tools to avoid any control, functional test, genetic test, and professional supervision of their activities.
“Banning” breeds this way will result in making it impossible for the professionals (registered kennel club’s breeders) to operate correctly and in the interest of the breeds in question.  A huge percentage of the dogs will be produced in individual households with no official affiliation to a registered entity, having as a final consequence that the overall health status of these dogs will be dramatically and negatively impacted  in a near future.
Keep in mind that once we lost the registered gene pool, the quality control gets lost forever.
Obviously, the FCI is also strictly against registered breed-crossing, which boils down to simply cheating hundreds of years of history. Due to its simplicity and advantage to produce results in the short run, outcrossing is a popular concept for refreshing the gene pool, but it also bears unforeseeable consequences on the gene pool of the breed(s).
All that is causing me a serious personal problem as well as the fact that this situation will affect only breeders related to national canine organisations and will protect those who are not providing any pedigree along with their puppies.  Those dogs will indeed not fall under this regulation.
I am inviting all the national canine organisations, especially those which operate in the country of origin of the aforementioned 12 breeds, to express their official reaction about a  decision, taken by a foreign government, which tends to ignore an important part of their National Heritage without any previous consultation with the professional authorities of the involved counties.
I am calling for an international campaign and action related to this cultural matter!
The FCI General Committee will be able to take further actions and measures once we get first-hand information (from the Raad van Beheer) about the facts and circumstances.

Dr. Tamás Jakkel
President of the FCI

LUCYS LAG: om centrum och periferi

Det händer trots allt en del som inte handlar om corona. Den 6 april trädde Lucys lag i kraft i England. Den skapades av en kampanj till minnet av Lucy. Så vem var Lucy? Vi tar det sen.

Först tar vi något annat. Minns ni Gunnar Axén? Jag snubblade över hans namn häromdagen. Gunnar Axén försörjde sig i sexton år som riksdagsledamot för Moderaterna och måste ha håvat in den s k inkomstgarantin från riksdagen ett bra tag därefter. Sedan blev han styrelseordförande i Allra – just det, det Allra. Allra som tog emot stora pengar från pensionssparare och använde dem till att förse sina grundare med flotta bilar och exklusiva hus. Axén blev frikänd i domstol nyligen. Honom blev blev jag påmind om, när jag på jakt efter något annat ramlade över en tweet från i höstas : han kallade en uska som ville ha värnskatten tillbaka för en parasit, som vill sko sig på andras arbete. Sug på den, undersköterskor! Så talar en man i världens centrum.

Gunnar Axén är fortfarande ordförande och styrelseledamot i ett antal företag. Wikipedia kallar honom för styrelseproffs. Själv kallar han sig för riskkapitalist och där får man ge honom rätt, för det var mycket risk involverad i Allra - fast inte för honom, förstås. Allra går kanske inte lika bra längre, inte vet jag, och vilka styrelseposter Axén i så fall förtjänar sitt levebröd på numera vet jag förstås inte heller. Men jag vet en sak, som Gunnar Axén inte försörjer sig på.

Han säljer inte valpar ur bakluckan på en bil. Killar som han har bättre sätt att tjäna pengar på.

Lucy bakom den nya lagen kom inte ur en baklucka. Lucy var en cavalier i en valpfabrik i södra Wales större delen av sitt liv. Där levde hon inspärrad i en bur, födde den ena kullen efter den andra, fick epilepsi och drog på sig en felställning i ryggraden – baktassarna och framtassarna snuddade varandra, när hon skulle stå upp. Fem år gammal slutade hon att bli dräktig och då hade hon inget värde för valpfabriken längre. Hon omhändertogs av den walesiska djurskyddsorganisationen Many Tears, som hittade en familj åt henne. Familjen fick lägga ner mycket tid på att förbättra hennes hälsa och ännu mera tid på att lära Lucy leva som en hund. Veterinären som lärde känna henne säger att hon var den tappraste lilla själ han träffat. Hon blev åtta år.

Veterinären och Lucys familj bestämde sig för att göra något för hundar som hon. Tillsammans med tidningen Daily Mail drog de igång en kampanj och efter några år fanns ett lagförslag. Nu i april 2020, har lagen alltså trätt i kraft. Den förbjuder helt enkel mellanhänder som zoobutiker och internethandlare att sälja valpar och kattungar. Den brittiska regeringen beskriver den som ett första steg på vägen mot att stänga ner valpfabrikerna i landet.

Det finns en del valpfabriker i just södra Wales. BBC kallar rentav Wales för landets ”puppy farm capital”, valpfabrikernas huvudstad. Folk i utbygderna i Wales är sällan styrelseproffs. De lever i periferin. Kolgruvorna slog igen, jobben försvann, den allmänna utbildningsnivån är låg, arbetslösheten hög; många barn lever under fattigdomsgränsen. Och nästgårds finns de som vill köpa hund och kan betala.

I Storbrittannien finns gott om hundar,. Räknar man med att de i snitt blir tio år gamla, behövs några hundratusen nya varje år för att fylla platserna efter dem som dör. Brittiska uppfödare kan inte leverera det antalet. Efterfrågan finns på hemmaplan, pengarna att betala med finns, men de har inte tillräckligt mycket att sälja. Så varifrån kommer alla de nya? Från periferin: från inhemska valpfabriker i landets låginkomstdelar och från valpfabriker i EU:s låginkomstländer. En rapport från den skotska djurskyddsorganisationen OneKind 2018 säger att en fransk bulldogsvalp, som säljs för mindre än 400 engelska pund i Tjeckien, går för nästan 1 600 pund om man kan leverera den i Storbrittannien. Chansen att tjäna pengar är svår att stå emot.

På förhösten 2019, ungefär samtidigt som Gunnar Axén twittrade, stoppades en walesisk valpfabrik. Hundar hittades i eländigt skick – skitiga, instängda, avmagrade. Drivande i verksamheten var en ung kille, som var nitton när han startade sin affärsverksamhet och tjugofem, när han åkte dit. Som hjälpreda hade han sin jämnåriga flickvän. Tillsammans drog de på sex år in 150 000 pund (ungefär 1,6 miljoner i svenska pengar) på att sälja valpar. De använde en sida i stil med Blocket, där de poserade som småskaliga familjeuppfödare förtjusta i hundar. Förmodligen stod flickvännen för valpannonserna, för killen kan inte läsa eller skriva.* Kan ni komma på många andra branscher, där personer med samma utgångsläge som de här två walesiska ungdomarna hade haft en chans att dra in sådana belopp?

De anmäldes till sist och det blev rättegång. Fotona från inspektionen är förfärliga. Påföljd? Han får sex månaders fängelse, hon får villkorlig dom, de får båda ett femårigt förbud mot djurinnehav och åtgärder inleds för att beslagta de intjänade pengarna.

Och precis där har ni den springande punkten. På ett ställe, i ett ekonomiskt centrum, finns pengar att köpa för – eftertraktade i en värld där klyftorna mellan länder och inom länder bara ökar, både när det gäller jobb och hushållsinkomster. På nästa ställe, i den ekonomiska periferin, som rent geografiskt inte ligger så långt borta, finns chansen att komma åt de pengarna genom ganska lättorganiserade aktiviteter. Tack vare nätet möts pengarna och säljarna behändigt och snabbt. Och om något går fel, så är konsekvenserna överlevbara för säljarna.

Coronaepidemins följder har bara börjat bli synliga. En tacknämlig följd är väl att det för tillfället har blivit mindre rumsrent att kalla undersköterskor för parasiter. Vilka blir följderna för efterfrågan på hundar, om arbetslösheten och inkomstosäkerheten ökar i det som varit ekonomiskt centrum? Ökar den – eller minskar den?

Bodil Carlsson

*Källor: WalesOnline, BBC Wales)

DET SPECIELLA MED HOLLAND

Det har kommit frågor - typ: har du dött? Eller varför skriver du inte?

Jag har inte dött. Vi gamlingar måste få retas lite med SARS-2, så jag håller mig kvar i livet. Men coronaveckorna liknar alltmera en osynlig bandvagn, som kravlar sig fram och trycker ner allt annat i backen och samtidigt gör det som var välbekant konstigt avlägset. Som om livet i februari var den fjärran forntiden, ni vet. Den nyfikenhet och läslust som klarar sig undan trycket från monotonin går åt till att försöka förstå vad som händer och vad som kommer att hända framöver. Hur hamnade vi här, där en förutsägbar pandemi och ett jämförelsevis beskedligt virus slår ut en världsekonomi? Hur blev vi stående med tomma lager? Hur hamnade vi här, där en svensk sjukvårdsregion kan mörka smittosiffrorna på sina äldreboenden?


Mitt i allt kommer ett meddelande från den holländska regeringen till den holländska kennelklubben. Ministern för jordbruks- och djurfrågor tackar kennelklubben och berörda rasklubbar för deras engagemang, men nej - regeringen ändrar sig inte. Man gör inget undantag. Sagt är sagt. Lagt kort ligger. Vill man få lov att utfärda stamtavlor för trubbnosraser i fortsättningen, så får man följa regeringens kravlista.
Den enda information på engelska som jag har hittat ligger på holländska kennelklubbens sida - klicka på länken och scrolla längst ner, så hittar ni den. Den holländska regeringen verkar vara överlupen med frågor om coronapandemin, men har ändå tagit sig tid att svara på min fråga om information på engelska - det hade de ingen och min holländska är inte den bästa, så tyvärr har jag bara den ena partens inlägg att gå på.  FECAVA - det europeiska förbundet för veterinärer som jobbar med sällskapsdjur - har såvitt jag kan se inte kommenterat alls ännu, vilket kan bero på att nyheten är färsk. På SKK:s hemsida rapporteras den, av slutklämmen att döma som en varningsskylt även för svenska uppfödare: se upp, för så här kan det gå! Men bakgrunden är välbekant för oss alla. Innetrenden för hundar med alltmera missbildad ansiktsform finns överallt i de rika länderna sedan åratal tillbaka och ses som en djurskyddsfråga av veterinärer och många andra. Det var inte annorlunda i Holland. Trubbnosuppfödarna har där som här försvarat sina raser, eller sina försäljningsmöjligheter - beroende på hur man ser på saken - men i Holland har frågan har utretts på regeringens uppdrag. Det är det, som var annorlunda med Holland. En tillsatt kommitté av veterinärer har tittat på vad som är känt om hur trubbnosarnas anatomiska avvikelser orsakar andnings- och ögonproblem, gått igenom studier och tester och lagt upp ett program med sex kriterier för acceptabel trubbnosavel. Går båda föräldrarna till en kull igenom alla kriterierna, får kullen reggas. Brister en av föräldrarna på ett kriterium kan kullen ändå reggas, om den andra föräldern fyller alla kriterier. men bommar båda föräldrarna kriterierna, blir det inga registreringsbevis.  Läs gärna igenom informationen i den holländska länken och se på illustrationerna - fotografierna är mycket tydliga om vad man vill rätta till.

Kriterierna säger att förhållandet mellan noslängd (längden mellan A och B på denna cavalier) och huvudlängd (längden mellan B och C) skall vara 0.5. Nosens längd skall alltså vara hälften av skallens längd. I ett övergångsskede accepteras som första mål en noslängd på en tredjedel av skallens längd, men slutmålet är halva längden.Vidare skall hundens ögonhålor vara så djupa, att ögat ligger kvar på sin plats utan att ramla ut vid ansträngning och inte så grunda, att ögat kan ramla ut; eller att ögat inte får plats i sin håla utan står ut med ständigt exponerade ögonvitor. Nospartiets hud skall täcka nosen, inte i brist på nos att täcka bilda sådana veck att hud och hår ligger an mot hornhinnan med kronisk smärtsam irritation som följd. Hundens hals får inte vara hur tjock som helst jämfört med bröstkorgens omfång - det sista kämpande luftstrupar behöver är extra tryck från en massa omgivande vävnad. Och så ska en hund kunna ses, utan att ständigt höras - särskilt inte när den vilar.

                                                 Mops nu - mops då.

 

Man kan i all ödmjukhet tycka, att detta är blygsamma krav på hunduppfödning. Men det tyckte inte  rasklubbarna för fransk och engelsk bulldogg, bostonterrier,  King Charles spaniel, japansk chin, mops, pekinese, shih tzu och några till. Regeringens förslag kom våren 2019 och några månader senare hade den den holländska kennelklubben samrått färdigt med rasklubbarna och begärde ett undantag från reglerna. Vilket undantag önskades? Självklart  - man ville ha bort kravet på miniminoslängd. Det fanns, var man plötsligt rädd för, inte tillräckligt många hundar som skulle kunna användas i avel, om kraven gick igenom.
Nu i dagarna kom svaret från jordbruksministern. Det blir inget undantag.


Bodil Carlsson 

Illustrationerna hämtade ur Fokken mit kortsnuitigen honden, 2019, Utrechts universitet, på uppdrag av Hollands jordbruksminister