NATURROMANTISK UPPLEVELSE I MOTLJUS

Korvsök i snö!

Så finns det annan naturromantik också. Viltvården. Det är nysvenska för organiserat skytte mot ätbara djur. Nä, jag är ingen jakthatare! Bland grannarna finns anständiga jägare av den sorten som tålmodigt fryser häcken av sig i sina torn, släpper iväg ett skott om de tycker att älgstammen tillåter, låter bli om de inte tycker så eller om skottet känns osäkert. Sätter upp sina varningsskyltar för resten av oss. Fodrar viltet om vintern – precis som vi andra. Varför skulle jag ha något emot dem?
Djuren de gör mat av både lever och dör bättre än storanläggningsgrisarna som slutade i hundarnas korvbitar.

Den naturromantik jag har emot ser ut så här. 1938 fick Jägarförbundet ett ”allmänt uppdrag” av regeringen – att svara för det jaktbara viltet – och därmed en ställning som någon sorts halvmyndighet. Medlemsavgifterna går in till den statliga Viltvårdsfonden, som till stor del går rakt tillbaka till Jägarförbundet. I år fick Jägarförbundet sådär 51 milj kr. De avlönade 100 anställda och använde närmare 37 milj på ”information och opinionsbildning”. Skapligt med cash! Det räckte i vart fall till egen lobbyist i Bryssel och egen jaktklubb i riksdagens källare, där våra folkvalda bjuds på chansen att prova ett gevär och skaffa sig jägarexamen. Förmodligen räckte det till annat också, för den mediabevakande tidningen Resumé har utnämnt Jägarförbundet till Årets Lobbyist flera gånger om.

SKK beskriver Jägarförbundet som en samarbetspartner, där det fortlöpande informeras tjänstemän emellan. Ja, det kan man förstå! Men...

Om SKK har närmare 300 000 medlemmar
och om SKK är alla hundägares organisation
och om det finns mellan 600 000 och 800 000 icke jagande hundar i landet

medan Jägarförbundet har 190 000 medlemmar med 100 000 jakthundar och pengar nog till portot för att framföra sina synpunkter till Eskil Erlandsson:

Varför behöver SKK:s vd göra det? Fanns inte viktigare saker att ta upp i lagförslaget?


Bodil Carlsson

EXPERTUTLÅTANDET 2: SPÅRSTÄMPLAR

Alla särskilda yttranden i ett nytt lagförslag är särskilda, på så vis att de uttrycker en särskild infallsvinkel eller en särskild grupps intresse. Men vissa känns mer särskilda än andra.
I det tredje särskilda yttrandet framför SKK:s vd utförligt hur angeläget det är att grytprov för jakthundar med levande grävling och prov på levande vildsvin i hägn ska lämnas ifred av lagen.
Punkt.

***

Ikväll ligger nysnön. Det är tacksamt med spårstämplar i fräsch snö. Det blir lätt att se vilket djur som fick bråttom fram för att sätta sina särskilda fotavtryck i det färska vita.
Inte sant?


Bodil Carlsson

EXPERTOMDÖMET 1)

Förslaget om ny djurskyddslag innehåller tre särskilda yttranden från experter. Först ett från LRF:s folk, som överlag inte är alldeles nöjda med det som föreslås när det gäller lantbrukets djur. Sedan kommer Johan Beck-Friis, ordförande i Veterinärförbundet, och hans kollega Lotta Berg. De är kortfattade, men de berömmer utredningens omfattande arbete och goda anda och rekommenderar remissinstanserna, riksdagen och regeringen att anta lagförslaget som det går och står.
I ett mail säger Johan Beck-Friis till Collievänner:

"Beträffande reglerna kring extremavel på hund finns i princip ingen avvikande åsikt i expertgruppen. Jag tror därför att de kommer att införas ganska ordagrant i lagen, jämfört med utredningens förslag. Reglerna kommer alltså att bli praktisk verklighet runt 2014 när lagen ska börja gälla, sedan återstår det att se hur uppfödare följer reglerna och hur myndigheterna kontrollerar dem." (min kursivering)

Han säger också att han tror att Länsstyrelserna kommer att bli mer alerta när det gäller uppföljning, då lagen börjar gälla, eftersom den innebär större tydlighet. Ja, det här är vad som blir tydligt om lagen går igenom:

Obligatorisk utbildning för hunduppfödare.
Obligatorisk information till valpköpare.
Lista över ärftliga defekter som skall vara otillåtna i avel med hund- och kattraser.
Obligatorisk utbildning i anatomi och fysiologi - hur en hunds kropp egentligen är funtad och vad den är till för! - för exteriördomare. Uppföljning av domares val när det gäller utseende som påverkar hälsan.
Beröm får SKK för insatser som RAS och SRD - med tillägget att det uppenbarligen inte har räckt och att mer behöver göras. Rasklubbar lika väl som individuella uppfödare kan komma att granskas av Länsstyrelserna! Uppmuntran i lagförslaget till rasklubbar att göra som i annan modern husdjursavel och börja arbeta med avelsindex.
Så det blir en hel del tydligt om drygt två år...

Och vad säger det sista expertutlåtandet?

Bodil Carlsson

DJURSKYDDSLAGEN - ORD OCH INGA VISOR! forts

"I dag sker få ingripanden gällande avel som medför
lidande och utredaren anser att det måste vara tydligt att juridiska
åtgärder kan vidtas mot uppfödare som medvetet avlar på t.ex.
exteriör som riskerar att utsätta djur för lidande. Utredaren föreslår
att det i regelverket specificeras vilka sjukdomar, defekter eller
egenskaper som det ska vara förbjudet att avla på. I dag finns en
lista på defekter för lantbruksdjur i avelsföreskrifterna
men en motsvarande lista borde även finnas för sällskapsdjur
för att tydliggöra vilka egenskaper och riktningar inom aveln
som inte är önskvärda. Utredaren anser att Jordbruksverket ska
utarbeta sådana föreskrifter utifrån vetenskaplig forskning och
beprövad erfarenhet. Arbetet ska ske i samråd med berörda myndigheter,
bransch- och intresseorganisationer.
Vidare måste kontrollmyndigheterna öka sin kompetens
beträffande de djurskyddsproblem som förekommer vid avel inom
olika raser och djurslag. Utredaren bedömer att för att kunna
bedriva en ändamålsenlig och likartad kontroll av avelsverksamhet i
hela landet krävs en ökad kunskap på detta område. Utredaren
föreslår därför att kurser anordnas för att stärka kontrollpersonalens
kompetens gällande avel.
Utredaren anser också att de djurskyddsproblem som förekommer
vid avel inom olika raser och djurslag ska vägas in i kontrollmyndigheternas
riskbedömning. Raser där det finns stor risk
för djurlidande bör ha en högre kontrollfrekvens än raser med liten
risk för djurlidande.


Rapportering av defekter och framtagande av statistik

Utredaren föreslår också att veterinärer ska ha skyldighet att rapportera
in olika ingrepp till Jordbruksverket som har samband med
avelsdefekter gällande sällskapsdjur (inklusive hund och katt) samt
häst. Detta bör gälla såväl förlossningssvårigheter som medicinska
defekter, exempelvis benproblem, andningsproblem eller andra liknande
defekter. Jordbruksverket ska tillhandahålla detta till länsstyrelserna
som ska använda det till riskvärdering i sin kontrollverksamhet
inom avelsområdet. Länsstyrelserna har både uppfödare och
avelsföreningar som kontrollobjekt. Det är även lämpligt att olika
djurarters rasföreningar får del av detta så att de kan agera utifrån
denna information. Jordbruksverket ska också ta fram offentlig
statistik på dessa defekter så att det blir lättillgängligt för allmänheten.
Verket ska också ges bemyndigande att föreskriva vilka
defekter som ska rapporteras."
s 588 - 589
Avel som medför lidande för djur SOU 2011:75

Mina kursiveringar. Egentligen borde hela texten kursiveras, för om detta blir allvar och inte bara vackra ord, så kommer en hel del som vi har blivit vana vid att acceptera att åka ut genom fönstret... och som en uppfödare skrek i telefon åt mig: "Och det var väl FÖR FAEN PÅ TIDEN!"
Ja, verkligen. Good work, Eva Eriksson!

Bodil Carlsson

Trevlig fortsättning på helgen!

Sena promenaden i frostgrader och rimmat gräs... Extra kvällspromenad i månljus, bara för att det var så fint. Första vinterkvällen! Sedan mys i soffan för trötta hjältar. Somna intill vedkaminen med den där värmen som man liksom kan ta på och som luktar het metall. Ljuvligt!
Tja, det var gårdagen. Idag har hösten dykt upp igen som ett utbrott från en ilsken barnunge - kastar lösa grejer hej vilt omkring sig hela tiden och river ner ännu mer grenar från träden. Locken åker av komposttunnorna och får hämtas på andra sidan vägen. Ett stadigt jakttorn välte graciöst just när vi gick förbi och längre upp var en stor torrfura knäckt på mitten.
Vem hade trott att man skulle längta efter lite vinter?

Bodil Carlsson

I SAMMANFATTNING FÖRESLÅS SOM NY LAG:

8 Avel som medför lidande för djur


I lagen införs ett förbud mot avel med sådan inriktning som kan
medföra lidande för avkomman eller moderdjuret. Avel ska leda
till att djur kan föda fram sin avkomma på ett naturligt sätt.
Djur ska också ha normala kroppsfunktioner såsom att kunna
andas normalt, röra sig obehindrat och kunna använda sina sinnen
utan att det medför lidande för dem. Utredaren föreslår att
djurskyddsföreskrifterna på avelsområdet ska ses över och göras
tydliga nog för kontrollmyndigheterna att vidta rättsliga åtgärder.
En rapporteringsplikt för veterinärer införs gällande ärftliga
defekter hos sällskapsdjur. Veterinärer ska t.ex. rapportera förlossningssvårigheter,
andningsproblem eller andra liknande
defekter till Jordbruksverket som i sin tur ska tillhandahålla
dessa uppgifter till länsstyrelserna.
För samtliga sällskapsdjur, inklusive hund och katt samt för
häst anser utredaren att det ska finnas informationskrav vid alla
former av försäljning av djur. Informationen ska bl.a. innehålla
skötselråd och rasspecifik avelsinformation.
Utredaren föreslår också ett antal djurartsspecifika avelsåtgärder.
För hund föreslås bl.a. obligatorisk utbildning för hunduppfödare
och för katt kartläggning av kattraser där avel orsakar
djurskyddsproblem. Utredaren anser också att domare vid
hund- och kattutställningar ska ha kunskap om de djurskyddsproblem
som exteriöra överdrifter kan medföra.

På s 551 hittar ni detta. Det kan verka allmänt hållet, men läs en gång till och fundera lite över hur orden skulle kunna se ut omsatta till verklighet! Sedan följer de utförligare textavsnitten med nulägesbeskrivning, bakgrund och förklaringar... och som sagt, vi återkommer.

Bodil Carlsson

...OCH SÅ HÄR SER VI UT FÖR ANDRA

8.2 Avel som medför med djurskyddsproblem
I utredarens uppdrag har det ingått att göra en översyn på avel som
ger negativa välfärdseffekter för djuren. Ett stort antal instanser har
framfört till utredaren att det finns behov av att åtgärda dessa problem.
När det gäller sällskapsdjuren beskrivs problemet vara den
s.k. extremaveln. Med extremavel avses avel som har inriktats så att
någon eller några fysiska egenskaper har prioriteras i selektionen på
bekostnad av djurets förmåga att fungera normalt fysiskt eller psykiskt.
När det gäller sällskapsdjur uppges ofta avelsproblemen vara
relaterade till en utseendefixering eller en strävan efter nya, annorlunda
och mer extrema utseenden på djuren. Avelsproblemen uppges
av olika instanser främst finnas inom hund- och kattaveln men
förekommer även hos andra sällskapsdjur /.../ samt hos vissa hästraser där en viss färg eller teckning eftersträvas. /.../

Under de senaste 60 åren har också kunskapen om genetik och
om hur nedärvning av egenskaper fungerar ökat, vilket har revolutionerat
möjligheterna för avelsarbete (Ensminger & Perry 1996).

8.2.1 Hundar
Djurskyddsproblem
Djurskyddsproblem inom den internationella hundaveln har varit
välkända under lång tid och har de senaste åren uppmärksammats
såväl i media (Pedigree Dogs Exposed 2008), som i vetenskapliga
rapporter (t.ex. Rooney & Sargan 2008, McGreevy & Nicholas1999, Arman 2007) samt av djurskyddsorganisationer (t.ex. Companion
Animal Welfare Council 2006 och Advocates for Animals
2006). Frekvensen av problemen hos olika raser varierar dock
mellan olika länder och beskrivningen nedan är gjord ur ett internationellt
perspektiv.
Hos vissa raser har trender i aveln lett till en accentuering av
vissa fysiska egenskaper att dessa allvarligt begränsar hundens livskvalitet
och orsakar lidande och smärta. Även temperament och
livslängd har påverkats och studier visar att blandrashundar lever
längre än många renrasiga hundar (Patronek et al. 1997, Egenvall et
al. 2000).
Många av de sjukdomar eller anatomiska defekter som hundrasaveln
har medfört och som orsakar lidande, sjukdom eller beteendeproblem
är vetenskapligt studerade.

* * *

Så här ser vi ut för en annan person. Den personen är regeringens utredare Eva Eriksson och det här en del av det förslag till ny djurskyddslagstiftning som hon lägger fram för regeringen. Närmare bestämt är detta s 555, men det finns - som ni inser - ett stort antal andra sidor och Eva Eriksson har mer att säga. Dessutom redovisas i förslaget två intressanta expertutlåtanden, som jag inte vill undanhålla läsarna.
Så vi återkommer!


Bodil Carlsson