söndag 11 november 2012

UNDERHUD

En Liten Människa firar sin ettårsdag utan oss. Vi skjuter på den resan. Det står inget i almanackan för den senaste veckan utom tider för veterinärbesök och medicindoser. Jag vet fortfarande inte vart mina nycklar kan ha tagit vägen, eller var den bortglömda elräkningen finns och är glad att jag åtminstone kom ihåg kortkoden på veterinärmottagningarna. Ett hål i tiden och ett hål i huvudet är vad ett antal nätter med litet sömn och mycket ågren kan ställa till. Veterinärbesöken gör ett hål i kontot.
Huset ser ut som en tvättinrättning i ena halvan och ett oorganiserat fältsjukhus i den andra och det är fortfarande svalt över det behagligas gräns.
Men!
F-n vet om det kanske inte går vägen. Gud skapade fentanylplåster.

Detta – sa den kompetenta veterinären – är inte en läkemedelsreaktion. Detta är hotspot!
Annars oskyldiga, normala hudbakterier som får sitt livs chans i slickad, tuggad, skadad hud, hoppar rakt in i sörjan och exploderar.
Små tankehjul i mattes huvud snurrar igång. Så OM det inte hade varit tredje gången rävskabb, utan första, då hade inget immunförsvar dragit igång denna intensiva klåda?
Och OM prednisolon hade satts in från början, samtidigt som behandlingen mot skabb började, då hade detta uppretade immunförsvar aldrig kunnat dra på stora larmet och ingen hund hade slickat och tuggat sönder tunn hud?
Och OM salvan med kortison och antibiotika inte hade lagts på med en gång, då hade skadan faktiskt blivit ännu värre?
Svårt att säga, förstås. Men jag funderar. Läser in mig på den vettiga info som går att hitta och ska stämma av med veterinären.

I fredags var vi där. Nytt fentanylplåster, nya bekymmersrynkor. Brunaktiga fläckar på den röda huden. Ser ut som död vävnad. Vem vet hur djup skadan är under? Vi pratade kirurgi: skära bort hela pungen, lyckligtvis finns tillräckligt med oskadd hud upptill, så man kan åtminstone sy ihop. Avliva?
Colliebusen sover intill mig på ett ljusblått lakan. Varje morron tittar jag på lakanet. Litet vätska och litet svart har läckt.Men det luktar inte infektion.
 Lite mindre vätska nästa dag. Lite mindre svart.
I morse ramlade en brun skålla av. Det finns ömtålig hel hud under! Colliebusen rör sig, han kan vila och sova utan smärta eller stress: maxad blodförsörjning till skadad hud, så att den kan läka.
Visst, Gud skapade fentanylplåstren. Men det krävs en bra veterinär för att förstå när de behövs.


Bodil Carlsson






1 kommentar:

  1. Måtte det gå vägen nu så det kan läka!

    //Marie Thorstensson, Osby

    SvaraRadera