DÄRFÖR!

I morron är det dags, då börjar workshopgrupperna. Ensam lämnas hemmafronten med hällande ösregn, kylskåpsgrader ute och hundar som fått i sig något de borde ha låtit bli. Det svider allt lite i samvetet!

Arbetsgruppen för sund anatomi och undvikande av extrem exteriör innehåller namn på folk från engelska, finska, svenska, schweiziska och uruguyanska kennelklubbarna. Någon från FCI:s vetenskapliga kommitté. Någon från Agria. Flera kända veterinärhögskolor. Den inte okända journalisten Jemima Harrison, vars blogg nu når över 900 000 besök, kommer – och dessutom en deltagare från SVERAK, inte helt obehövligt i mina ögon.

Gruppen för utveckling av rasspecifika avelsprogram har 20 deltagare. Åter flera nationella kennelklubbar, SLU och Jordbruksverket, veterinärhögskolor, Agria, en enda ”breeder” och en representant för den stora amerikanska djurskyddsorganisationen HSUS, vilket blir intressant.

Gruppen för utveckling av nationella och internationella samarbetsprojekt har flera deltagare från stora europeiska djurskyddsorganisationer. Här deltar också SKK:s v d Ulf Uddman, Åke Hedhammar och engelska KC:s ordförande Steve Dean, den kände veterinären Bruce Fogle och folk från FCI.

Tanken hade varit att låta Collievänner presentera en grupp i taget med frågeställningar och deltagare med lite bakgrundsinformation – är t ex HSUS verkligen en rabiat organisation som äter renraser? Men life is what happens to you while you´re busy making other plans och om ett par timmar går tåget!

Gruppen som ska ägna sig åt hur man avlar för beteende är dit jag ska. Inte för att det inte hade varit fantastiskt att få vara med i några av de andra också, men den här var mitt förstaval. För att min familj har lång erfarenhet av skotträdsla hos våra hundar? För att Collieklubben här hemma gör en internationellt sett enastående insats för att erkänna och komma till rätta med problemet med överdrivna rädslereaktioner?

Ja, förstås, både och. Men bara delvis!

Först och främst åker jag, även om jag känner mig som ett väldigt litet och illa förberett blåbär, för allt det som våra hundar INTE hade svårt med!

För deras vänliga intelligens och sociala själ. För deras ordförståelse. Deras hjälpsamhet.

För den natten då en ung hane assisterade en kattförlossning och kom och väckte mig för varje nyfödd kattunge, som han hade slickat ren – precis som hundarna som kallades common collie gjorde i lamningsstallen för länge sen.

Hundens värde är dess beteende.

Därför åker jag.

Bodil Carlsson