...att leta bland bloggar efter några påståenden om hur rasklubben för collie ljuger, etc. Fick just ett meddelande om att valda delar av den bloggens innehåll hastigt försvunnit.
För säkerhets skull: jag avsåg inte en blogg skriven av Mycket arg!
Bodil Carlsson
tisdag 21 september 2010
ÖPPET BREV TILL MYCKET ARG
Hej!
Eftersom du starkt ogillar att ditt namn nämns, skall jag inte använda det. En synpunkt bara angående detta:
Din blogg har inget slutet medlemskap, dit läsare och kommentatorer har tillträde bara genom lösenord eller i direkt överenskommelse med dig. Den är tillgänglig för alla på nätet och många har läst den sista veckan.
När du tar upp offentligt tillgänglig statistik och ifrågasätter urval och giltighet och själva syftet med urvalet, skriver du inte om dina privata bekanta. Du talar i ett offentligt rum om en bestämd förenings styrelse och statistikansvariga – i det senare fallet en enda, lätt identifierad person. I princip hade det du skriver kunnat stå som debattinlägg i en tidning och då självklart varit undertecknat med ditt namn. När jag svarar, skriver jag inte om dig som privatperson. Jag skriver i samma offentliga rum som du och följer samma principer som gäller för debatt i tryckta media. Det jag skriver är undertecknat med mitt namn. Jag tror inte att du behöver mitt tillstånd för att använda det, när du bemöter mina öppet framförda åsikter i en sak som har allmänintresse. Hur skulle jag annars kunna veta att det är mig du talar till?
Om du dammar på mig på din blogg och nämner mitt namn, så kommer dina läsare att kika in på det jag skriver. Om jag dammar på dig och nämner ditt namn, så kommer mina läsare att göra samma sak. Nettobehållning: fler har läst och fler kan bilda sig en uppfattning.Win/win!
Dessutom tycker jag att det känns oartigt att inte nämna namnet på en person som för ett sakresonemang. Långt ifrån att förlöjliga är det ett sätt att visa respekt. Skulle jag skriva ”På en viss blogg påstås...” och bunta ihop dig med folk som sysslar med anonyma personpåhopp?
Nätet är överfullt av starka känslor, stora ord och väldigt litet sakligt innehåll. Personangrepp och tillmälen och lösa påståenden och konspirationsidéer haglar och – förstås - nästan alltid anonymt. Konstigt nog väldigt mycket sådant just inom hundvärlden i ett land, där ingen riskerar ett skvatt genom att säga vem man är! För fega för att stå för sina åsikter eller för lata för att uttrycka det de vill säga på ett tryckbart sätt? Det är inte bara obehagligt, det är pinsamt. Människor med vanliga intressen känner inte igen sig. De tycker att vi är konstiga och rycker på axlarna åt oss. Dravlet skämmer ut oss.
Men, Mycket arg – det gör inte du! Som jag ser det, startar du från en felaktig utgångspunkt (att SCK på något sätt är fientlig mot collies som har tilldelats cert) och hamnar i ett bakvänt resonemang. Du ser självklart saken på annat sätt. Ja, det är väl därför det blir meningsutbyte? Skillnaden är i mina ögon att när du får mothugg, så utvecklar du ditt resonemang. Jag håller inte med dig, men jag uppskattar att du håller dig till sakfrågor och ännu mer att du avslutar med att tacka rasklubbens statistikansvariga. Det är hon väl värd för allt jobb hon lägger ner.
Det är självklart så att du har rätt att fråga om rasklubbens statistik. Du gör alldeles rätt som studsar för en felaktig mening i HS artikel och reagerar med att be om underlaget för ett konstigt påstående. Om fler gjorde så, skulle vi kanske ha mera diskussioner om viktiga saker och mindre konstig ryktesspridning inom hundvärlden. När det gäller artikeln i HS, skulle det förvåna mig om inte rättelse redan är begärd - rasklubben har inget intresse av att det sprids missvisande uppgifter.
Däremot har du fel, om du tror att jag är ute efter att förlöjliga dig. Kontenta:
1)Nej, jag tror inte – och säger inte – att du påstår att samma hundkrake gör 159 korningar samma dag. Jag förstår ditt resonemang – spindlarnas likhet skulle delvis kunna förklaras av att samma hundar förekommer mer än en gång och ju mindre antal hundar totalt, desto större genomslag för ”dubletterna”. Jag tydliggör lite skämtsamt din tanke genom att dra ut den in absurdum – samma hund 159 gånger samma dag ger exakt samma spindel. Sedan säger jag att i mina ögon finns en alternativ, mycket mera sannolik förklaring.
2)Nej, du förklarar inte varför spindeln för hundar med cert utan andra meriter ser ut som den gör. Det är synd, för den skulle behöva förklaras!
a)Se ovan! Felet i HS bör rättas, men att en uppgift kan bli felaktig i tryck är väl inget skäl att hemlighålla den?
b) Du visar 2 spindlar. Jag kan inte läsa dem på annat sätt än att det går utmärkt bra att både ha cert och MT/bruksmeriter! Där är vi väl alldeles överens, så vad är problemet?
c)Du har rätt i att statistik är svårt. Fast inte så svårt att bara specialutbildade och specialkompetenta personer bör få sitta på den! Det är inte bara nationalekonomer som ska få läsa i tidningen om genomsnittslöner och inte bara populationsgenetiker som ska få syssla med hunduppfödning. SCK har stor tur, tror jag, som har en statistikansvarig med mera kompetens än de allra flesta av oss i hanteringen av Sundgrens program. Men självklart - har man invändningar mot statistik som väcker frågor och känslor hos många så är det väl bara bra att det blir diskussion? Mera sådant, tycker jag!
För min del känns det tråkigt att du lägger ner diskussionen. Ett förslag hade annars varit att någon av oss pratar med SKK och frågar om det finns skäl att begära en granskning av MH-statistik. Kan man lita på den – ja eller nej? Finna det anledning att misstro den – ja eller nej? Många är intresserade, uppenbarligen. Jag tror inte att rasklubben har något att oroa sig för inför ett sådant förslag, men eftersom frågan är väckt – av dig, faktiskt - kan det vara bra att få den besvarad. Det är bra för oss alla att saker kommer upp på bordet.
Det finns en blogg som saluför dina tankar på ett sätt som jag inte tror att du är delaktig i. Där läser man rakt upp och ner att ”Statistikansvariga i SCK alltså har sållat bort hundar som inte passar in” och i de accepterade kommentarerna att ”SCK gör vad som helst för att ljuga” - etc, etc, etc. Det är inget som du är ansvarig för och inget att resonera med heller. Ifrågasättande är en sak och förtal av personer en annan. Direkt till Disciplinnämnden, för någon gång måste vi få slut på vanan att det är fritt fram att sprida dravel på nätet!
Bodil Carlsson
Eftersom du starkt ogillar att ditt namn nämns, skall jag inte använda det. En synpunkt bara angående detta:
Din blogg har inget slutet medlemskap, dit läsare och kommentatorer har tillträde bara genom lösenord eller i direkt överenskommelse med dig. Den är tillgänglig för alla på nätet och många har läst den sista veckan.
När du tar upp offentligt tillgänglig statistik och ifrågasätter urval och giltighet och själva syftet med urvalet, skriver du inte om dina privata bekanta. Du talar i ett offentligt rum om en bestämd förenings styrelse och statistikansvariga – i det senare fallet en enda, lätt identifierad person. I princip hade det du skriver kunnat stå som debattinlägg i en tidning och då självklart varit undertecknat med ditt namn. När jag svarar, skriver jag inte om dig som privatperson. Jag skriver i samma offentliga rum som du och följer samma principer som gäller för debatt i tryckta media. Det jag skriver är undertecknat med mitt namn. Jag tror inte att du behöver mitt tillstånd för att använda det, när du bemöter mina öppet framförda åsikter i en sak som har allmänintresse. Hur skulle jag annars kunna veta att det är mig du talar till?
Om du dammar på mig på din blogg och nämner mitt namn, så kommer dina läsare att kika in på det jag skriver. Om jag dammar på dig och nämner ditt namn, så kommer mina läsare att göra samma sak. Nettobehållning: fler har läst och fler kan bilda sig en uppfattning.Win/win!
Dessutom tycker jag att det känns oartigt att inte nämna namnet på en person som för ett sakresonemang. Långt ifrån att förlöjliga är det ett sätt att visa respekt. Skulle jag skriva ”På en viss blogg påstås...” och bunta ihop dig med folk som sysslar med anonyma personpåhopp?
Nätet är överfullt av starka känslor, stora ord och väldigt litet sakligt innehåll. Personangrepp och tillmälen och lösa påståenden och konspirationsidéer haglar och – förstås - nästan alltid anonymt. Konstigt nog väldigt mycket sådant just inom hundvärlden i ett land, där ingen riskerar ett skvatt genom att säga vem man är! För fega för att stå för sina åsikter eller för lata för att uttrycka det de vill säga på ett tryckbart sätt? Det är inte bara obehagligt, det är pinsamt. Människor med vanliga intressen känner inte igen sig. De tycker att vi är konstiga och rycker på axlarna åt oss. Dravlet skämmer ut oss.
Men, Mycket arg – det gör inte du! Som jag ser det, startar du från en felaktig utgångspunkt (att SCK på något sätt är fientlig mot collies som har tilldelats cert) och hamnar i ett bakvänt resonemang. Du ser självklart saken på annat sätt. Ja, det är väl därför det blir meningsutbyte? Skillnaden är i mina ögon att när du får mothugg, så utvecklar du ditt resonemang. Jag håller inte med dig, men jag uppskattar att du håller dig till sakfrågor och ännu mer att du avslutar med att tacka rasklubbens statistikansvariga. Det är hon väl värd för allt jobb hon lägger ner.
Det är självklart så att du har rätt att fråga om rasklubbens statistik. Du gör alldeles rätt som studsar för en felaktig mening i HS artikel och reagerar med att be om underlaget för ett konstigt påstående. Om fler gjorde så, skulle vi kanske ha mera diskussioner om viktiga saker och mindre konstig ryktesspridning inom hundvärlden. När det gäller artikeln i HS, skulle det förvåna mig om inte rättelse redan är begärd - rasklubben har inget intresse av att det sprids missvisande uppgifter.
Däremot har du fel, om du tror att jag är ute efter att förlöjliga dig. Kontenta:
1)Nej, jag tror inte – och säger inte – att du påstår att samma hundkrake gör 159 korningar samma dag. Jag förstår ditt resonemang – spindlarnas likhet skulle delvis kunna förklaras av att samma hundar förekommer mer än en gång och ju mindre antal hundar totalt, desto större genomslag för ”dubletterna”. Jag tydliggör lite skämtsamt din tanke genom att dra ut den in absurdum – samma hund 159 gånger samma dag ger exakt samma spindel. Sedan säger jag att i mina ögon finns en alternativ, mycket mera sannolik förklaring.
2)Nej, du förklarar inte varför spindeln för hundar med cert utan andra meriter ser ut som den gör. Det är synd, för den skulle behöva förklaras!
a)Se ovan! Felet i HS bör rättas, men att en uppgift kan bli felaktig i tryck är väl inget skäl att hemlighålla den?
b) Du visar 2 spindlar. Jag kan inte läsa dem på annat sätt än att det går utmärkt bra att både ha cert och MT/bruksmeriter! Där är vi väl alldeles överens, så vad är problemet?
c)Du har rätt i att statistik är svårt. Fast inte så svårt att bara specialutbildade och specialkompetenta personer bör få sitta på den! Det är inte bara nationalekonomer som ska få läsa i tidningen om genomsnittslöner och inte bara populationsgenetiker som ska få syssla med hunduppfödning. SCK har stor tur, tror jag, som har en statistikansvarig med mera kompetens än de allra flesta av oss i hanteringen av Sundgrens program. Men självklart - har man invändningar mot statistik som väcker frågor och känslor hos många så är det väl bara bra att det blir diskussion? Mera sådant, tycker jag!
För min del känns det tråkigt att du lägger ner diskussionen. Ett förslag hade annars varit att någon av oss pratar med SKK och frågar om det finns skäl att begära en granskning av MH-statistik. Kan man lita på den – ja eller nej? Finna det anledning att misstro den – ja eller nej? Många är intresserade, uppenbarligen. Jag tror inte att rasklubben har något att oroa sig för inför ett sådant förslag, men eftersom frågan är väckt – av dig, faktiskt - kan det vara bra att få den besvarad. Det är bra för oss alla att saker kommer upp på bordet.
Det finns en blogg som saluför dina tankar på ett sätt som jag inte tror att du är delaktig i. Där läser man rakt upp och ner att ”Statistikansvariga i SCK alltså har sållat bort hundar som inte passar in” och i de accepterade kommentarerna att ”SCK gör vad som helst för att ljuga” - etc, etc, etc. Det är inget som du är ansvarig för och inget att resonera med heller. Ifrågasättande är en sak och förtal av personer en annan. Direkt till Disciplinnämnden, för någon gång måste vi få slut på vanan att det är fritt fram att sprida dravel på nätet!
Bodil Carlsson
söndag 19 september 2010
SPINDELSOPPAN: LÄST MEN EJ FÖRSTÅTT?
Ann-Sofi Isakssons spindelbloggande får mig att tänka på historien om en berömd gammal klinikchef.
Den mannen hade i sin skrivbordslåda två lika berömda stämplar, som han tog fram när han fick konstiga brev med förslag från sjukvårdsbyråkrater om hur han skulle sköta sin klinik.
Den ena stämpeln var svart. Den plockades fram när det kom långa textmassor, där innebörden var dimmig. Då stämplades det LÄST MEN EJ FÖRSTÅTT!
Den andra stämpeln hade röd text: I H-E HELLER!
Det var när han hade förstått.
I en lång text presenterar ASI tre spindlar efter varandra. Bruksmeriterade collies, gammalkorade och nykorade. ASI påpekar hur lika de där tre spindlarna är. Det tycker hon är misstänkt.
Alla tre visar hundar med mera nyfikenhet, mera lek, mera jakt och mindre rädsla än rasens genomsnitt. ASI tror att likheten kan bero på att ett antal hundar ingår i mer än en spindel, d v s en hund kan BÅDE tävla bruks och vara korad, på gammal korning eller ny eller kanske rentav både och. Detta gör hon stor affär av. Hon underkänner i princip statistiken därför att Per-Erik Sundgren inte längre kan visa för henne exakt hur många hundar som är både korade och bruksmeriterade.
Visst, det kan gott tänkas att några hundar ingår i två eller – även om det blir lite svårare att hänga med på – i alla tre diagrammen. Teoretiskt kan man ju t o m tänka sig att det är en och samma hund som går de 159 korningarna och sedan alla bruksproven – då blir förstås spindlarna himla lika. Speciellt om hundstackarn gjorde alla korningarna samma dag.
Eller så kan man tänka sig att det är 159 olika hundar i korningarna, och att de liknar varandra på så sätt att de faktiskt är nyfiknare, lekfullare och oräddare än collies i genomsnitt och att samma typ av egenskaper finns hos de bruksmeriterade hundarna och att det är just därför det går bra att jobba med dem!
Då tänker man sig också, att de tre diagrammen stöder varandra därför att de visar i stort sett samma egenskapsprofil. Likheten gör det troligare att MH beskriver egenskaper som gör det lättare att arbeta med hunden och de gör det troligare att den nya korningen fångar ungefär samma egenskaper som den gamla. Det är förstås inte så ASI tänker sig det hela. ASI tänker sig att SCK fifflar med statistik. Hur jag än trevar mig fram i siffersnåren hittar jag inget misstänkt fiffel och fattar inte poängen. Läst och läst men ej förstått! Annat än att Per-Erik S inte längre kan ge svar på tal och att SCK:s statistikansvariga inte är statistiker, populationsgenetiker och byggare av komplicerade datorprogram i en och samma person. Hon kan alltså inte rakt av ta över Sundgrens jobb och i en blink datorbearbeta siffror för att leverera statistiken en gång till under ASI:s vakande öga. Tyvärr finns det inte många personer i Sverige som kan det och flera rasklubbar än SCK har nog upptäckt den saken nu. Det är så med folk som har unik kompetens och enormt mycket arbetsförmåga och engagemang – tomrummet tar tid att fylla, när de försvinner.
Då kan man ju passa på att utnyttja det tomrummet, om man känner att det plötsligt har blivit jätteviktigt att bortförklara något. T ex varför spindeln med cert OCH INGET ANNAT ser ut som den gör.
Hundar som har utställningsmeriten cert som enda merit har troligen uppfödare som prioriterar utställningar och inget annat i sin avel.
Och anledningen till att dessa årsgamla diagram just nu måste misstänkliggöras är att det är just nu som Hundsports sammanlagt runt 185 000 läsare* kan upptäcka att det finns gott om collieuppfödare med andra prioriteringar.
Forts. följer.
Bodil Carlsson
*TS siffror för 2009. Upplagan 103 000, resten ”bredvidläsare”.
Den mannen hade i sin skrivbordslåda två lika berömda stämplar, som han tog fram när han fick konstiga brev med förslag från sjukvårdsbyråkrater om hur han skulle sköta sin klinik.
Den ena stämpeln var svart. Den plockades fram när det kom långa textmassor, där innebörden var dimmig. Då stämplades det LÄST MEN EJ FÖRSTÅTT!
Den andra stämpeln hade röd text: I H-E HELLER!
Det var när han hade förstått.
I en lång text presenterar ASI tre spindlar efter varandra. Bruksmeriterade collies, gammalkorade och nykorade. ASI påpekar hur lika de där tre spindlarna är. Det tycker hon är misstänkt.
Alla tre visar hundar med mera nyfikenhet, mera lek, mera jakt och mindre rädsla än rasens genomsnitt. ASI tror att likheten kan bero på att ett antal hundar ingår i mer än en spindel, d v s en hund kan BÅDE tävla bruks och vara korad, på gammal korning eller ny eller kanske rentav både och. Detta gör hon stor affär av. Hon underkänner i princip statistiken därför att Per-Erik Sundgren inte längre kan visa för henne exakt hur många hundar som är både korade och bruksmeriterade.
Visst, det kan gott tänkas att några hundar ingår i två eller – även om det blir lite svårare att hänga med på – i alla tre diagrammen. Teoretiskt kan man ju t o m tänka sig att det är en och samma hund som går de 159 korningarna och sedan alla bruksproven – då blir förstås spindlarna himla lika. Speciellt om hundstackarn gjorde alla korningarna samma dag.
Eller så kan man tänka sig att det är 159 olika hundar i korningarna, och att de liknar varandra på så sätt att de faktiskt är nyfiknare, lekfullare och oräddare än collies i genomsnitt och att samma typ av egenskaper finns hos de bruksmeriterade hundarna och att det är just därför det går bra att jobba med dem!
Då tänker man sig också, att de tre diagrammen stöder varandra därför att de visar i stort sett samma egenskapsprofil. Likheten gör det troligare att MH beskriver egenskaper som gör det lättare att arbeta med hunden och de gör det troligare att den nya korningen fångar ungefär samma egenskaper som den gamla. Det är förstås inte så ASI tänker sig det hela. ASI tänker sig att SCK fifflar med statistik. Hur jag än trevar mig fram i siffersnåren hittar jag inget misstänkt fiffel och fattar inte poängen. Läst och läst men ej förstått! Annat än att Per-Erik S inte längre kan ge svar på tal och att SCK:s statistikansvariga inte är statistiker, populationsgenetiker och byggare av komplicerade datorprogram i en och samma person. Hon kan alltså inte rakt av ta över Sundgrens jobb och i en blink datorbearbeta siffror för att leverera statistiken en gång till under ASI:s vakande öga. Tyvärr finns det inte många personer i Sverige som kan det och flera rasklubbar än SCK har nog upptäckt den saken nu. Det är så med folk som har unik kompetens och enormt mycket arbetsförmåga och engagemang – tomrummet tar tid att fylla, när de försvinner.
Då kan man ju passa på att utnyttja det tomrummet, om man känner att det plötsligt har blivit jätteviktigt att bortförklara något. T ex varför spindeln med cert OCH INGET ANNAT ser ut som den gör.
Hundar som har utställningsmeriten cert som enda merit har troligen uppfödare som prioriterar utställningar och inget annat i sin avel.
Och anledningen till att dessa årsgamla diagram just nu måste misstänkliggöras är att det är just nu som Hundsports sammanlagt runt 185 000 läsare* kan upptäcka att det finns gott om collieuppfödare med andra prioriteringar.
Forts. följer.
Bodil Carlsson
*TS siffror för 2009. Upplagan 103 000, resten ”bredvidläsare”.
SPÄNNANDE!
Läste precis ut Jämlikhetsanden – tråkigaste bokupplägg som skådats på länge, tabeller och diagram på vartenda uppslag, men en rysare om man ser till innehållet. Jämlika samhällen är fredligare. Jämlika samhällen är friskare. Jämlika samhällen har färre våldsbrott. Det som väntar härnäst på nattygsbordet är Ill fares the land. Killen som skrev den boken kunde inte skriva. Muskelsjukdomen som kommer att ha ihjäl honom hade redan tagit hans händer, men han skulle ha sin bok färdig! Han dikterade.
Titeln är efter en artonhundratalsdikt - ”Ill fares the land/ where wealth accumulates and men decay”. Illa far det land, där rikedomar växer och människor bryts ner.
Hursomhelst – vi liftade in med grannarna för att rösta. Litet uppgivet, för valresultatet har ju sett solklart ut ett tag, men det finns ju en medborgerlig skyldighet att tänka på. Till vår häpnad är det kö in i vallokalen. I lilla Hjo!
Alla sorters folk stod i kön eller väntade utanför. Flera av de äldre hade klätt upp sig för dagens allvar, som man gjorde förr. Ungdomarna kom som de var. Det låg återhållen spänning i luften. Uniformerna med skjutklara automatvapen var någon annanstans, bilar fick komma närmare än 250 m för inga självmordsbombare väntades. Ingen granskade rullstolstransporten för att se om något annat än en rörelsehandikappad väljare doldes i den. Framför oss i kön stod en kvinna som kandiderar till en kommunfullmäktigeplats och hon hade inga livvakter. Vallokalen är en skola; ingen har bränt ner den för att hindra flickor att lära sig läsa. Well fares the land, där spänningen i luften handlar om valutgången.
Det fanns inga uteliggare, inga tiggare, inga använda kanyler. En gammal, bräcklig kvinna satt ensam med sin lilla shih-tzu intill sig och njöt av septembersolen och pratade med folk som kom förbi. Well fares the land. En man som är en av områdets största jordägare kom gående över skolgården och nickade åt oss. Ingen erbjöd sin plats i kön åt honom. För några år sedan ville han exploatera sandåsen intill våra små ställen och vi gick ihop och begärde åsen sparad för kommande generationer, som vattenreservoar och vattenrenare för tider som kan få se värre regnoväder än de vi har nu. Länsstyrelsen gav oss rätt. Den mannen är yrkesofficer i flygvapnet förutom all mark han äger. Inga fallskärmsjägare har dykt upp för att hota oss, tvärtom är han och vi gott och väl on speaking terms. Well fares the land så länge vi har sådana relationer mellan människor som har olika bakgrund och intressen!
När vi kom ut igen stötte vi ihop med en kvinna som hade en rottisvalp och en tonåring i släptåg. Rottisvalpen var kanske en fem-sex månader, i den där åldern då det är valprultigt och lealöst överallt samtidigt, men han var ju redan rätt stor och mastiffnyllet satt förstås på plats. Den gamla kvinnan drog sin dvärghund intill sig. Kvinnan med rottisen räckte snöret åt tonåringen. Sedan böjde hon sig över mördarhundsvalpen, strök den över huvudet och sa – som man säger till ett barn – att den skulle vänta bara en liiiiten stund, matte skulle in och rösta...
Mördarhunden lyste med ögonen och slickade henne på kinden. Den gamla damen slappnade av och bytte ett lättad blick med sin hund. Well fares the land, där det finns sådana relationer mellan människor och människor och mellan människor och djur. Måtte det fortsätta i den riktningen!
Vi åkte hem och spelade boll med våra. OK, jag erkänner – de fick sitta i ring och träna på att skälla högt och glatt på kommandot ”Rödgrönt!” också, för trots allt är valet kanske inte riktigt avgjort. Uppbunkrat med te och tilltugg är det – kvällen blir spännande!
lördag 18 september 2010
SPINDELSOPPA II: HUR MAN KOKAR IHOP DEN
En kvinna som heter Ann-Sofie satte nyligen lunchen i vrångstrupen över en mening i Hundsport. Det kan man faktiskt förstå, för det fattas ett ord i den meningen.
Ordet som fattas är ENBART. Se själva!
”Jämför man diagrammen på korade och brukstävlande collier med certvinnande collier på utställning eller collier till föräldrar med ej godkänd mentalitet, så kan man direkt se att den första gruppen har en stor portion nyfikenhet och lek till skillnad från den senare gruppen.” (HS 9/2010, citat ur två bloggar, kontrollerat mot originaltexten. Pluralformen collier var inte ovanlig förr.)
Ann-Sofie Isaksson fick lunchen i vrångstrupen över något som inte finns. Nämligen ordet ENBART, som borde ha stått omedelbart före frasen ”certvinnande collier på utställning”. Det står faktiskt inte där och då blir innehållet I DEN MENINGEN felaktigt. Man undrar om artikelförfattaren haft väldigt bråttom, om Hundsports korrekturläsare hade gått hem för dagen, eller om redaktionen inte hann titta igenom vad de släppte till tryck.
Ann-Sofie Isaksson undrade inte något av det. Hon kontaktade rasklubbens statistikansvariga – det rör sig om en enda, lätt funnen och lätt kontaktad person – och begärde att få spindlarna. Det gjorde hon förbaskat rätt i, för fakta som ser förvånande ut ska kollas upp. Självklart fick hon spindlarna mejlade till sig - offentlig statistik är inga hemligheter och inget nytt. Vi som var på Kydingeholm, även journalisten, fick dem i handen för ett år sedan.
Ann-Sofie Isaksson la ut spindlarna på sin blogg. Först spindeln som visar MH-snittet för hundar med BARA cert som merit. Tyvärr är det så, att den gruppen – cert OCH INGET ANNAT – ligger klart sämre än hela rasens värden för nyfikenhet och lek.
De ligger så pass mycket sämre till att man måste plussa på med hela gruppen cert OCH KORADE/TÄVLANDE för att nå upp till genomsnittet för rasen!
Diagrammen ligger ute för allmänt beskådande på Ann-Sofie Isakssons blogg och detta är den enda slutsats som går att dra av dem. Det är precis det hon själv säger också. Man skulle kunna fråga sig varför det är så. Det är en viktig fråga. Men den frågan ställer inte ASI.
Hon säger ingenting alls om det. Hon säger inte att ett ord fattas i en mening i en artikel skriven av en person utanför rasklubben och publicerad i SKK:s tidning av en fristående redaktion. Hon säger inte att det är ett fel i texten och att det felet bör rättas till.
Hon är fullt upptagen med en annan tanke: det är förstås diagrammen det är fel på!De är förvrängda av rasklubben som vill peka ut alla certvinnande collies som kassa i knoppen!
Yeah, sure thing. Och sedan, tåliga läsare, börjar operan.
Bodil Carlsson
Forts följer.
Ordet som fattas är ENBART. Se själva!
”Jämför man diagrammen på korade och brukstävlande collier med certvinnande collier på utställning eller collier till föräldrar med ej godkänd mentalitet, så kan man direkt se att den första gruppen har en stor portion nyfikenhet och lek till skillnad från den senare gruppen.” (HS 9/2010, citat ur två bloggar, kontrollerat mot originaltexten. Pluralformen collier var inte ovanlig förr.)
Ann-Sofie Isaksson fick lunchen i vrångstrupen över något som inte finns. Nämligen ordet ENBART, som borde ha stått omedelbart före frasen ”certvinnande collier på utställning”. Det står faktiskt inte där och då blir innehållet I DEN MENINGEN felaktigt. Man undrar om artikelförfattaren haft väldigt bråttom, om Hundsports korrekturläsare hade gått hem för dagen, eller om redaktionen inte hann titta igenom vad de släppte till tryck.
Ann-Sofie Isaksson undrade inte något av det. Hon kontaktade rasklubbens statistikansvariga – det rör sig om en enda, lätt funnen och lätt kontaktad person – och begärde att få spindlarna. Det gjorde hon förbaskat rätt i, för fakta som ser förvånande ut ska kollas upp. Självklart fick hon spindlarna mejlade till sig - offentlig statistik är inga hemligheter och inget nytt. Vi som var på Kydingeholm, även journalisten, fick dem i handen för ett år sedan.
Ann-Sofie Isaksson la ut spindlarna på sin blogg. Först spindeln som visar MH-snittet för hundar med BARA cert som merit. Tyvärr är det så, att den gruppen – cert OCH INGET ANNAT – ligger klart sämre än hela rasens värden för nyfikenhet och lek.
De ligger så pass mycket sämre till att man måste plussa på med hela gruppen cert OCH KORADE/TÄVLANDE för att nå upp till genomsnittet för rasen!
Diagrammen ligger ute för allmänt beskådande på Ann-Sofie Isakssons blogg och detta är den enda slutsats som går att dra av dem. Det är precis det hon själv säger också. Man skulle kunna fråga sig varför det är så. Det är en viktig fråga. Men den frågan ställer inte ASI.
Hon säger ingenting alls om det. Hon säger inte att ett ord fattas i en mening i en artikel skriven av en person utanför rasklubben och publicerad i SKK:s tidning av en fristående redaktion. Hon säger inte att det är ett fel i texten och att det felet bör rättas till.
Hon är fullt upptagen med en annan tanke: det är förstås diagrammen det är fel på!De är förvrängda av rasklubben som vill peka ut alla certvinnande collies som kassa i knoppen!
Yeah, sure thing. Och sedan, tåliga läsare, börjar operan.
Bodil Carlsson
Forts följer.
fredag 17 september 2010
DAGENS RÄTT: SPINDELSOPPA, INGET ANNAT!
Förra hösten var en bunt colliemänniskor på Kydingeholm för en genomgång av rasens situation. Vi pratade om många saker, men mycket om spindlar. Jämförda spindlar. MH-statistik, sammanställningar av MH-resultat för många beskrivna collies. Styrelsen hade gjort ett jättejobb med presentationen och fick t o m beröm av Hundsports lyssnande journalist på hennes privata blogg efteråt (läs gärna den bloggens inlägg 2009 11 02!) Diskussionerna var livliga, alla fick en chans att fråga och säga sitt, och vi hade en riktigt givande helg.
Med i sammanställningen fanns den genomsnittliga MH-spindeln för collies som hade vunnit cert men inte hade några andra meriter. Ett cert är en eftertraktad, ren och skär utställningsmerit. En hund som har cert vet man en enda sak om: någon har någon gång tyckt att den hunden var väldigt vacker att se på.
Om man då jämför de genomsnittliga MH-resultaten för de collies som har cert OCH INGA ANDRA MERITER med MH-resultaten för de collies som tävlar i bruksgrenar, med eller utan cert, så ser man följande:
Hundarna som tävlar bruks har överlag mera nyfikenhet och lekintresse jämfört med de hundar som har cert OCH INGET ANNAT.
Hundar som är aktiva i uppgifter som kräver go har alltså överlag mera go än hundar som inte är aktiva i sådana uppgifter. Det är vad diagrammet säger. Och inget annat!
Om någon blir förvånad över det resultatet, så kan jag plocka ihop jämförande statistik som visar att gänget från lokala cyklistklubben som svischar förbi härutanför jämt och ständigt överlag har bättre flås än jag, som mest promenerar hundar. Det finns faktiskt papper på att jag är ett vackert och välskapt flickebarn - min mamma sa iallafall, att det stod så i förlossningsjournalen. Men det hjälper ju inte, för verkligheten är tyvärr den att det där gänget trampar på bättre. Jag skulle inte få jättebra flåsgenomsnitt i jämförelse med tävlingscyklisterna.
Mäter ni sedan genomsnittligt flås på collieägare som DESSUTOM är tävlingscyklister, så blir det riktigt skapligt - särskilt om ni jämför det med mitt!
Blev ni förvånade nu? Inte?
Just nu - snart ett år efter Kydingeholm - är några fruktansvärt förvånade, även journalisten som satt så lugnt lyssnande då och inte hade några invändningar. Ja, det är inte bara förvåning, det är rent upprörda känslor! Här presenteras i repris exakt samma MH-spindel över collies som har cert OCH INGET ANNAT och nu är det grovt missvisande, avsiktligt missvisande, snudd på (eller rent ut och rakt av) ett fuskjobb av rasklubbens styrelse! För det är annorlunda än MH-spindeln över collies som har cert OCH DESSUTOM tävlar bruks!
Det är inte lätt att begripa resonemanget. Certet säger vad någon vid något tillfälle har ansett om huvudets och kroppens utsida. Det säger inte ett skvatt om huvudets insida. Det säger inte, att hunden inte kan tävla bruks. Det säger inte, att hunden inte kan bli räddningshund. Det säger inte att hunden är blåst och det säger inte att hunden är rädd. Ingen har heller påstått något sådant. Ingen spindel, ingen styrelsemedlem i rasklubben, ingen som deltog på Kydingeholm och (såvitt jag vet) ingen annan heller har någonsin sagt något så korkat.
Så varför kokas soppa på gamla spindlar just nu? Gissa!
Bodil Carlsson
Med i sammanställningen fanns den genomsnittliga MH-spindeln för collies som hade vunnit cert men inte hade några andra meriter. Ett cert är en eftertraktad, ren och skär utställningsmerit. En hund som har cert vet man en enda sak om: någon har någon gång tyckt att den hunden var väldigt vacker att se på.
Om man då jämför de genomsnittliga MH-resultaten för de collies som har cert OCH INGA ANDRA MERITER med MH-resultaten för de collies som tävlar i bruksgrenar, med eller utan cert, så ser man följande:
Hundarna som tävlar bruks har överlag mera nyfikenhet och lekintresse jämfört med de hundar som har cert OCH INGET ANNAT.
Hundar som är aktiva i uppgifter som kräver go har alltså överlag mera go än hundar som inte är aktiva i sådana uppgifter. Det är vad diagrammet säger. Och inget annat!
Om någon blir förvånad över det resultatet, så kan jag plocka ihop jämförande statistik som visar att gänget från lokala cyklistklubben som svischar förbi härutanför jämt och ständigt överlag har bättre flås än jag, som mest promenerar hundar. Det finns faktiskt papper på att jag är ett vackert och välskapt flickebarn - min mamma sa iallafall, att det stod så i förlossningsjournalen. Men det hjälper ju inte, för verkligheten är tyvärr den att det där gänget trampar på bättre. Jag skulle inte få jättebra flåsgenomsnitt i jämförelse med tävlingscyklisterna.
Mäter ni sedan genomsnittligt flås på collieägare som DESSUTOM är tävlingscyklister, så blir det riktigt skapligt - särskilt om ni jämför det med mitt!
Blev ni förvånade nu? Inte?
Just nu - snart ett år efter Kydingeholm - är några fruktansvärt förvånade, även journalisten som satt så lugnt lyssnande då och inte hade några invändningar. Ja, det är inte bara förvåning, det är rent upprörda känslor! Här presenteras i repris exakt samma MH-spindel över collies som har cert OCH INGET ANNAT och nu är det grovt missvisande, avsiktligt missvisande, snudd på (eller rent ut och rakt av) ett fuskjobb av rasklubbens styrelse! För det är annorlunda än MH-spindeln över collies som har cert OCH DESSUTOM tävlar bruks!
Det är inte lätt att begripa resonemanget. Certet säger vad någon vid något tillfälle har ansett om huvudets och kroppens utsida. Det säger inte ett skvatt om huvudets insida. Det säger inte, att hunden inte kan tävla bruks. Det säger inte, att hunden inte kan bli räddningshund. Det säger inte att hunden är blåst och det säger inte att hunden är rädd. Ingen har heller påstått något sådant. Ingen spindel, ingen styrelsemedlem i rasklubben, ingen som deltog på Kydingeholm och (såvitt jag vet) ingen annan heller har någonsin sagt något så korkat.
Så varför kokas soppa på gamla spindlar just nu? Gissa!
Bodil Carlsson
Vi har fått en utmärkelse!
Eller en Award, som det kallas på det internationella språk som webben har.
I förutsättningarna ingick att man ska skriva sju saker om sig själv, så här kommer de:
Collievännen Johan:
Snygg
Intelligent
oj, det r nå fe på tangentbode....vänt lte....
...Så, nu är allt ok.
Collievännen Johan:
Skogsmulle
Collieälskare
Morgontrött
Bildfantast
Lightkompositör
"Wanna-be-författare"
Chef at home
Det var sju saker. :-) Skickar vidare denna award till en stickfantast och en fantastisk person.
Johan Nilsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)