Läst på svt.se i veckan:

”En skånsk hunduppfödare ställs inför rätta efter att ha avlat fram den skrynkliga rasen shar pei med en tik som lidit av ögonproblem. Nu tas krafttag för att upptäcka fler uppfödare som ägnar sig åt avel trots risk för defekter.

– Det började med shar pei – nu har vi börjat kontrollera andra hundraser och även katt, berättar Emma Hansson, djurskyddsinspektör på länsstyrelsen i Skåne.

Förbud efterlevs inte
Från hundar som har svårt att andas genom trubbiga nosar – till djur med så trånga bäcken att det krävs kejsarsnitt vid valpning. Enligt lag får djur inte avlas fram om det finns risk för att sjukdom eller funktionshinder går i arv. Förbudet efterlevs inte alltid.

– Uppfödarna gör ofta sitt bästa. Men i raser med liten population finns samtidigt en attityd att man måste avla på de djur som finns för att överhuvudtaget kunna bevara rasen.

Problemet har vuxit
Ett exempel är hundrasen shar pei som kan lida av entropion – en smärtsam åkomma där ögonlocket skaver mot hornhinnan. En del djur tvingas opereras. 2012 förbjöd länsstyrelsen samtliga uppfödare i Skåne att avla på hundar som haft entropion. Ett fall hamnar nu i rätten.

Problemen med olämplig avel inom vissa raser finns i hela landet, säger veterinär Christina Lindgren på Jordbruksverket.

– Om man jämför med hur aveln såg ut för 40-50 år sedan har problemet vuxit. Men vi har fler raser i dag.”

Detta är goda nyheter. Speciellt är följande mening viktig: Enligt lag får djur inte avlas fram om det finns risk för att sjukdom eller funktionshinder går i arv.

Sjukdom vet vi alla vad det är men hur tolkar vi ordet funktionshinder? Ur rent mänskligt perspektiv kanske den första associationen till funktionshinder är rullstol – men nu pratar vi hund…
Är bristande mentalitet ett funktionshinder?
Absolut. Det hindrar hunden från att fungera fullt ut i dess vardagliga miljö. Alltså är det enligt lag förbjudet att föda upp hundar med bristande mentalitet,

Så tolkar jag det. Men en annan fråga är om det är tolkningar som ska styra hundavel? Och i så fall, vems tolkning?

Johan Nilsson